Hoppa till huvudinnehållet

Leia, 13, led av depressioner – dansen blev hennes räddning: ”Jag är mycket gladare”

Publicerad:
Reporter Lisa Olaison
Lisa Olaison
lisa.olaison@nwt.se
Reporter Anette Persson
Anette Persson
anette.persson@nwt.se
”Jag kände direkt att här ska jag vara”, säger Leia Cannervik om när hon hittade sitt andra hem i dansträningen.
”Jag kände direkt att här ska jag vara”, säger Leia Cannervik om när hon hittade sitt andra hem i dansträningen. Foto: lisa olaison nwt

– Jag är mer fokuserad, tänker klarare och är mycket gladare.

Leia Cannervik, 13, dansar fyra dagar i veckan. När hon inte dansar längtar hon hit.

Dansen har fått henne att krypa fram ur hoodie-luvan och ut i livet.

Hur gör du för att må bra? Den psykiska ohälsan ökar i samhället. Nu vänder NWT på perspektivet. I vår nya artikelserie ”Det mentala pusslet” sätter vi fokus på vår psykiska hälsa. Vad kan vi göra själva för att må bättre – och när, var och hur kan vi få hjälp?

Leia har under flera år haft problem med depressioner och sömnsvårigheter. Hon har bland annat diagnoserna adhd och posttraumatiskt stressyndrom, ptsd.

– Det var jobbigt, jag var ofta ledsen, säger Leia.

Skratt och gråt

NWT träffar henne i danssalen där hon tillbringar så mycket tid det bara går. Det är tre år sedan hon hittade sin väg till att må bättre. Hon ler brett när hon får frågan vad dansen betyder för henne.

– Jag är mycket gladare. Här kan jag både skratta och gråta.

– Förut satt hon mest med huvan uppdragen och drog sig undan, säger hennes mamma Kikki Cannervik.

– Det finns inte ord för hur lättad jag är.

För Leia Cannervik har danslärare Maja Brodén på Encima blivit en trygg vuxen utanför hemmet.
För Leia Cannervik har danslärare Maja Brodén på Encima blivit en trygg vuxen utanför hemmet. Foto: lisa olaison nwt

Det har visat sig att fysisk aktivitet kan lindra depressioner och andra psykiska problem.

För Leia har kombinationen av rörelse, gemenskap och det estetiska uttrycket i dansen och musiken varit avgörande. Hon har gått från att vara en inbunden och rädd tjej som haft det jobbigt i skolan, till en som är mycket gladare, klarar skolan bättre, som är mycket modigare och mer självständig.

– Det är en enorm skillnad, säger Kikki Cannervik.

”Alla pratar med alla”

Tidigare har Leia testat bland annat fotboll, men där fungerade det sociala inte lika bra.

– Jag gillade matcherna men inte träningen.

– Här pratar alla med alla. Jag kände direkt att ”här ska jag vara”.

Maja Brodén på Encima tycker det är viktigt att ha en tillåtande och snäll stämning i gruppen.
Maja Brodén på Encima tycker det är viktigt att ha en tillåtande och snäll stämning i gruppen. Foto: lisa olaison nwt

När Maja Brodén startade dansstudion Encima i Karlstad för drygt ett år sedan, följde Leia med. För henne är Maja Brodén som person en viktig komponent i det som blivit hennes ”trygga plats”.

– Det är viktigt att det ska vara en trygg plats här, Leia är inte den enda som har en adhd eller autism och vi kan prata om det. Här ska man vara snäll mot alla, vi är här för att dansa med framför allt är det glädjen som är viktig, säger Maja Brodén.

– Det finns flera här som aldrig får nog. Startar vi en ny klass så vill de gå den också.

Läkare ser skillnad

Även Leias läkare har märkt av förändringen och har kunnat dra ner på medicineringen. Även skolarbetet går lättare.

– Jag är mer fokuserad och tänker klarare, säger Leia.

 Kikki Cannervik har sett sin dotter växa och bli en mer självständig person med hjälp av de positiva effekterna av rörelse och rätt sammanhang.
Kikki Cannervik har sett sin dotter växa och bli en mer självständig person med hjälp av de positiva effekterna av rörelse och rätt sammanhang. Foto: lisa olaison nwt

Eftersom Leia dansar så ofta hon kan, fyra dagar i veckan och ibland tre lektioner på raken, så har kravet på disciplin i skolarbetet ökat. De kvällar som återstår går till läxor.

Trots att den totala ”arbetsbördan” ökat räcker energin längre.

– Hon är mycket tröttare när hon inte dansar, säger Kikki Cannnervik.

Hon har tidigare fått anpassa sig mycket mer efter Leias behov.

– Jag har ofta suttit här utanför och jobbat, det behövs inte längre.

Är dans något du vill tipsa andra som mår dåligt om?

– Ja, verkligen. Dansen är lite som terapi för att få ur sig känslor. Man mår bättre när man tänker på något annat, säger Leia.

Att Leia hittat sin trygga plats i tillvaron har gett ringar på vattnet. Hon är inte längre den som står längst bak och inte pratar med någon.

När Mello kommer till Karlstad i början på mars kommer Leia och hennes dansgäng att uppträda på Stora torget i Karlstad.

Ptsd och adhd

Posttraumatiskt stressyndrom, ptsd, kan drabba den som har varit med om våldsamma, livshotande eller skrämmande händelser och kan ge dåligt psykiskt mående och besvär från kroppen.

Adhd är en funktionsnedsättning som innebär att man har svårt att koncentrera sig. Det kan också innebära att man har svårt att sitta stilla och att hejda impulser. Det varierar hur stora problem olika personer med adhd har.

Källa: 1177

Läs också

Artikeltaggar

adhdAutismDansDepressionDet mentala pussletDiagnoserKarlstadStora torgetVård och omsorg

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.