Hoppa till huvudinnehållet

Tänk på djuren under antibiotikaveckan

Publicerad:
NWT Debattredaktion
debatt@nwt.se
Alla kycklingar i svenska djurfabriker matas dessutom med foder som innehåller en typ av antibiotika mot parasiter, skriver Camilla Bergvall och Anna Harenius.
Alla kycklingar i svenska djurfabriker matas dessutom med foder som innehåller en typ av antibiotika mot parasiter, skriver Camilla Bergvall och Anna Harenius. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Det som fortsätter att bidra till antibiotikaresistens är bland annat allt intensivare djurhållning med genetiskt lika individer och stora mängder gödsel som kommer ut i miljön, skriver Camilla Bergvall och Anna Harenius.

Det är akut att agera mot den ökade mängden antibiotikaresistenta bakterier. Men det som pratas för lite om, är hur mycket de svenska djurfabrikerna bidrar till att sådana bakterier frodas. Djurens Rätt uppmärksammar den globala antibiotikaveckan genom att bidra med förslag på åtgärder till regeringen och Sveriges värmländska landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Svenska djurfabriker är inget undantag i världen. Mycket av köttet som produceras marknadsförs felaktigt som nästintill positivt för arbetet mot antibiotikaresistens eller att det är antibiotikafritt. Men då glöms storskaligheten i djurfabrikerna bort, och att antibiotikaresistenta bakterierna inte minskat i världen trots en minskad antibiotikaanvändning inom djurhållning.

Det som fortsätter att bidra till antibiotikaresistens är bland annat allt intensivare djurhållning med genetiskt lika individer och stora mängder gödsel som kommer ut i miljön. Även i Norge, som har lägre antibiotikaanvändning än Sverige, hittas resistenta bakterier där gödsel sprids.

Så skriver du en debattartikel

Sverige har en storskaligare djurhållning än både Norge och snittet i EU – i genomsnitt hålls här 75 000 kycklingar per anläggning. Till det skapas en ansenlig mängd gödsel från unga djur som bidrar till spridning av bakterier som kan utveckla resistens.

Alla kycklingar i svenska djurfabriker matas dessutom med foder som innehåller en typ av antibiotika mot parasiter. Fodertillsatsen med namnet koccidiostatika klassas som antibiotika i övriga delar av världen, men inte i EU. Det är i särklass det mest använda antiparasitära läkemedlet i Sverige. Under 2021 såldes och användes ungefär 18 ton koccidiostatika.

Läkemedlet krävs i dagens industriella system med turbokycklingar i trängsel. Om de storskaliga djurfabrikerna monterades ned och högre krav ställs på hygien skulle inte fodertillsatsen längre behövas. Sådana åtgärder skulle både gynna kycklingarnas hälsa och minska riskerna för folkhälsan.

Även när det gäller grisar och nötdjur bidrar den stora trängseln och produktionsinriktade aveln till högre användning av antibiotika än tidigare i livsmedelsindustrins historia.

Det är också värt att nämna importen av levande djur som fått antibiotika. Viss storskalig uppfödning av avelsdjur för kycklingfabriker sker hos exempelvis Aviagen SweChick – med tillhörande djurskyddsbrister som nyligen visats upp i Uppdrag granskning. Varje uppfödningsomgång av avelsdjur bidrar till import av levande kycklingar med bristande krav kring läkemedelsbehandling. Importen från globala storföretag, av föräldrarna till turbokycklingarna, måste stoppas.

Djurens Rätt har tagit fram fyra viktiga förslag till regeringen för att komma tillrätta med risken för antibiotikaresistens hos svenska djur:

1. Förbättra den förebyggande lagstiftningen för både djurhållning och smittskydd.

2. Begränsa användningen av samtliga antiparasitära fodertillsatser.

3. Inför läkemedelsrestriktioner vid import av levande djur till Sverige.

4. Främja växtbaserad livsmedelsproduktion och -konsumtion, där ingen antibiotika behöver användas.

Det sistnämnda behöver göras för att konsumtionen inte ska övergå till importerade livsmedel med sämre krav. Köttkonsumtionen är i dag för stor.

Antibiotika måste finnas för att vi ska kunna behandla både sjuka djur och människor. Men för att det ska vara möjligt även i framtiden måste regeringen montera ned de djurfabriker som i dag direkt bidrar till sjuka djur och antibiotikaresistens.

Camilla Bergvall

Riksordförande för Djurens Rätt

Anna Harenius

Sakkunnig hos Djurens Rätt

Artikeltaggar

AntibiotikaBakterierDjur och naturDjurens RättDjurhållningEUKristdemokraternaLivsmedelMedicinNorgePeter KullgrenPolitikSveriges regering