Lagom till första advent öppnar en ny inredningsbutik i Kristinehamn.
– Jag tänkte att det är nu eller aldrig, skrattar den nyblivna butiksägaren Ann-Sofie Englund, 47.
I butikslokalen på Varvsgatan håller Ann-Sofie Englund som bäst på att packa upp lådor, fylla hyllor och förbereda inför premiäröppningen av den nya butiken om knappt två veckor.
– Det känns som rena tomteverkstaden, säger hon.
Ann-Sofie har jobbat många år inom vården som undersköterska, senast på en dagverksamhet för demenspatienter. Hon har länge funderat på att kanske testa någonting annat och tidigare i år gjorde hon verkligen slag i saken.
– Jag vill passa på att satsa på drömmen medan jag orkar.
Hur har reaktionerna varit?
– Alla har varit väldigt positiva. Många tycker att jag är modig som vågar satsa. Det har bara varit goa klappar i ryggen.
Det är i hemmet man har sin trygghet i en orolig tid.
Ann-Sofies resa från idé till färdig butik startade med ett besök på Nyföretagarcentrum. Sedan har det gått fort. För några veckor sedan fick hon nycklarna till butikslokalen på Varvsgatan, vägg i vägg med Varvsgatans blomsterhandel.
Den 1 december öppnar butiken, som fått det passande namnet Varvet interiör.
Det blir en mysig butik fylld med bland annat porslin i moderna färger, handgjorda doftljus och mjuka fårskinnstofflor.
Många är nyfikna och det händer med jämna mellanrum att förbipasserande kikar in genom fönstret, säger Ann-Sofie.
Hur började ditt intresse för inredning?
– Det intresset har jag nog haft sedan barnsben, men kanske främst sedan jag flyttade till ett eget hus och började renovera och greja.
I butiken kommer man att kunna köpa inredningsgrejer som ligger rätt både i tiden och årstiden.
– Det är i hemmet man har sin trygghet i en orolig tid. Det är extra många som vill boa och göra mysigt hemma nu. Här i butiken är det mycket naturfärger. Det är bra färger att ha som bas därhemma. Men ibland kan man dra till med en färgklick!
Ann-Sofie säger att hon har haft ”tre underbara män” till hjälp att bygga upp butiken.
– Min sambo, min bror och min pappa. Utan dem hade det aldrig gått.
Och hur blev det, tycker du?
– Det blev faktiskt lite bättre än jag hade trott, säger Ann-Sofie Englund med ett leende.