Motorikonen ”Flash” om padelhallsdöden i Karlstad: ”Vafan hände?”

Det var under pandemin som hela landet började sjunga med i padelkörens melodi och där alla verkade vara med på noterna.

Janne ”Flash” Nilsson är en av alla padelentusiaster som var med om sportens uppgång och fall. Här berättar han för NWT om padelhallsdöden i Karlstad.

– Herregud, sa jag för mig själv. Jag undrade vafan det var som hände?, säger den gamla racingföraren.

Mitt i pandemin förvandlades padelsporten från en doldis till en nationell superstjärna som bländade den svenska idrottshimmelen.

Hallarna föddes ur betongen och slungades upp som en kollektiv trädgård.

Som flest fanns det upp mot 85 stycken olika padelbanor i Karlstad och det var då Janne ”Flash” Nilsson la händerna i ansiktet och skakade på huvudet.

– Det räcker med att du är någorlunda begåvad och har gått ut högstadiet för att lista ut att det aldrig skulle funka i längden.

Flash, en man som en gång tävlade på högvarv har nu parkerat vid padelhallarna och bytt ut motorolja mot bollar.

– Jag började hösten 2018, idag spelar jag varje dag. Jag gillar padel för att det är så enkelt och alla kan spela oavsett om du är 8 eller 80 år gammal.

Då var du med under pandemin när padelfebern bröt ut i Sverige?

– Ja, det var helt hysteriskt. Jag var med när folk planerade padelmatcher från klockan sex på morgonen till klockan tolv på natten.

Janne Nilsson berättar att i takt med att kommunens idrottsanläggningar släcktes ner under pandemin som samhället i övrigt, växte padelhallarna fram från privata aktörer som kunde hålla öppet.

Han pratar om att när inget annat var möjligt, var padeln där som en öppen dörr till en annan värld.

Att spela padel blev ett sätt att överleva den tysta vardagen, ett sätt att trotsa rastlösheten när jobben förvandlades till virtuella möten och dagarna blev digitala maraton.

– Du fick inte spela fotboll, hockey eller innebandy, allt var nedstängt. Du kunde inte ens gå på bio och alla jobbade hemifrån. Det var då det exploderade och det blev en överetablering av padelhallar helt enkelt.

Han menar på att en överetablering av padelhallar kombinerat med att pandemin släppte sitt strypgrepp över samhället ledde till den stora padelhallsdöden i landet.

Samhället återgick till det normala, folk återvände till sina arbetsplatser, andra sporter, fritidsaktiviteter och padeln förlorade sin lockelse hos många.

– Det som är viktigt att påpeka är att det var padelhallarna som dog ut, inte sporten. Padeln började växa i Sverige redan 2016 men fick sig ett rejält lyft under pandemin, sedan gick det ner till normalläget igen och har fortsatt växa sedan dess.

Kanske är det här en engångshändelse och en unik notering i den svenska idrottshistorien.

– Det här är något som aldrig har hänt förut och som förmodligen aldrig kommer att hända igen. Padelhallarna var ju det enda som var öppet under pandemin, klart att folk ville spela då och att det blev ett högt tryck. Jag tycker det är fel att kalla det för någon kris i dagens läge.

Vad krävs för att sporten ska få sig samma uppsving igen?

– En till pandemi, kanske? Nej, men den är fortfarande väldigt stor i Sverige om man tittar på antalet utövare. Jag tror att padeln måste få igång någon typ av klubbkänsla och arrangera fler tävlingar, säger Janne Nilsson.

Han fortsätter:

– Sporten mår bra och det är fler utövare i år än vad det var förra året, så det där med att folk tror att alla har slutat spela stämmer inte.

Janne Nilsson berättar att han ofta upplever en skadeglädje från allmänheten när det rapporteras om padelhallars nedläggningar.

Han vittnar om detta underliga folknöje när hall efter hall tappar sin puls.

– Det där har jag aldrig förstått mig på. Varje gång jag lägger upp en bild i sociala medier när jag spelar padel så är det alltid någon som ska kommentera att det ser tomt ut i hallen.

Han beskriver det som att varje stängd hall är en triumf för dem som aldrig förstod sig på tjusningen med padeln.

– Vi svenskar är ju så jäkla gnälliga. Padel är kul och de flesta gillar att jaga en boll. Det är ett enkelt sätt att röra på sig, dessutom är det väldigt socialt. Om fler bara skulle förstå sig på det så skulle folk må mycket bättre, det gör man genom att aktivera sig, avslutar Janne Nilsson.