AVSLÖJAR: Tomas Mitell är värmlänning – här är FBK-tränarens okända rötter

Tomas Mitell blev Årets värmlänning i fjol, trots att han är från Mariestad och är västgöte. Eller är han det?

NWT kan avslöja att tränaren genom sitt uppdrag i Färjestad sluter cirkeln.

Han är tillbaka vid sina rötter. Tomas Mitell är värmlänning.

– Grums?!, utbrister han, när vi ger honom nyheten i form av ett släktträd.

Tomas Mitell sätter sig i ett av Löfbergs Arenas omklädningsrum. I rummet finns förutom coach Mitell och undertecknad även fotograf Lisa Olaison samt NWT:s webbredaktör Ulrica Andersson.

Ulrica är inte bara bra på nyheter, hon är även en fena på släktforskning.

Och nu har hon hittat mycket spännande saker om Tomas Mitell.

På ett bord framför coachen lägger vi två antavlor. För ett icke släktforskaröga – alltså för undertecknads hockeyreporteröga – ser det ut som två slutspelsträd.

Men enkelt förklarat – man kan säga att det är två släktträd som ligger där på bordsskivan.

Ett för Karin Maria Jonsson, som var Tomas Mitells mormor. Och ett för Arne Sigvard Johansson, som var hans morfar.

Karin och Arne, som hette Avergård senare i livet, bodde båda i Mariestad, och födde där Tomas Mitells mamma.

Men Karin, hon föddes i Karlstad. Och Arne föddes i Järnvägshuset i Kristinehamn.

Och när vi backar bandet ännu mer, dyker Grums upp i varje generation hela vägen tillbaka till sena 1700-talet på Arnes sida.

På Karins mammas sida, alltså Tomas Mitells gammelmormors sida, dominerar Segerstad.

Tomas Mitells blick vandrar från generation till generation.

– Grums?!, skrattar han. Jag är nästan härifrån ju! Jag ser ju nu, att jag är värmlänning.

Ulrica har i sin släktforskning fokuserat rakt bakåt i generationerna, syskon är inte med i släktträden.

– Vi går tillbaka sex generationer, så det här är lightversionen, berättar hon.

Light på släktforskarspråk är dock allt annat än light när vi som inte är lika vana tar oss ner i Tomas Mitells värmländska rötter. Kyrkböcker har plöjts digitalt, ett stort pussel har lagts.

Några banditer och rövare har Ulrica inte trillat över, inte kungligheter heller. Däremot flera bilder som Tomas Mitell får se.

Vi visar ett gammalt fotografi på torpet Törne på Long i Grums. Där föddes Tomas Mitells morfars farmor Kristina Gustafsdotter.

– Det finns inte kvar idag, men det finns på bild här, berättar Ulrica och visar. Hembygdsföreningen har kvar bilder.

Vi hittar också en passbild på Tomas Mitells morfars faster som flyttade till New York och fick en dotter där.

– De bodde där ett tag, och här är passansökan där man kan se adressen på Manhattan om man nån gång vill åka tillbaka och titta, berättar Ulrica vidare.

– Manhattan, fint ska det vara. Coolt ändå!, säger Mitell när vi reser tillbaka i tiden, och fortsätter:

– Det är Grums och New York då!

I släktleden finns bland annat hemmansägare, en elektrisk reparatör och en urmakarmästare. Det finns också gripande människoöden.

Är det några namn du känner igen här?

– Bara mormor och morfar. Jag är ju född 1980, jag ser här att min gammelmorfar dog 1966 och min gammelmormor 1955. Jag har aldrig haft några minnen av att ha träffat dem, och det ser jag nu att jag inte gjort.

Långviken, Halla, Lillsjön och Portila i Grums är platser som dyker upp på Tomas Mitells morfars sida så långt som Ulricas släktforskning visar.

På hans mormors sida är Västra Kärra i Segerstad med i flera led bakåt, liksom Segerstabyn.

Och de värmländska rötterna är en rejäl överraskning för FBK-tränaren.

– Det här hade jag ingen aning om!, säger han.

Tomas Mitell fick utmärkelsen årets värmlänning av av Wermländska sällskapet, Nya Wermlands-Tidningen och Ahlmarks i fjol – som inflyttad värmlänning trodde han och alla andra. Han delade priset med curlingkungen Niklas Edin.

Hur känns det att du är värmlänning på riktigt?

– Det känns bra, ler Mitell. Nu kan jag ha utmärkelsen med gott samvete. Nu vet jag vad vi ska prata om på nästa släktkalas också. Och det här ska jag visa (Mattias) Göransson!