Att dämpa sjukdomsaktiviteten tidigt är nämligen viktigt för att förhindra ledförstörelse, bevara funktionsförmågan och behålla en så god hälsa som möjligt, skriver Lotta Håkansson.
Människor med reumatisk sjukdom behöver snabb utredning, diagnos och behandling för att komplikationer och samsjuklighet ska kunna motverkas. Men det måste också finnas en palett av behandlingsmöjligheter för de som inte blir hjälpta av inledande standardbehandling eller rehabilitering.
När de biologiska läkemedlen kom för över tjugo år sedan var glädjen stor bland många reumatiker. Äntligen fanns det mediciner som bet på sjukdomen ordentligt, en stor andel patienter blev avsevärt friskare och kunde börja arbeta och leva ett vanligt liv.
Nu tyder nya rön på att behandlingsriktlinjerna för ledgångsreumatism/reumatoid artrit (RA) kan behöva ändras, så att människor med nydiagnostiserad RA får biologiska läkemedel direkt. I nuläget är den inledande standardbehandlingen ett konventionellt och billigare läkemedel som ofta kombineras med inflammationsdämpande kortison.
Så skriver du en debattartikelReumatikerförbundet är alltid angeläget om nya rön ska spridas och implementeras snabbt och att människor med ledgångsreumatism och andra reumatiska sjukdomar får hjälp och rätt behandling så fort det bara går. Att dämpa sjukdomsaktiviteten tidigt är nämligen viktigt för att förhindra ledförstörelse, bevara funktionsförmågan och behålla en så god hälsa som möjligt.
Det finns riktlinjer och personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp för personer med kroniska sjukdomar, men ändå får de ofta vänta på vård. Reumatikerförbundet vill att primärvården genom ökade resurser och rätt kompetens snabbt ska kunna slussa de personer som har behov till specialistvård. Men i takt med att diagnos- och behandlingsmöjligheterna har ökat de senaste åren har behovet av fler reumatologer vuxit. I dag kan det ta lång tid att få komma till reumatolog för utredning, på många ställen i landet.
Reumatikerförbundet menar att varje region behöver ta fram en plan för vård av kroniskt sjuka. Den behöver bland annat omfatta öronmärkta pengar för att ta fram tillräckligt många utbildningsplatser för specialistläkare, specialistsjuksköterskor och fysioterapeuter. Det gäller vården för våra egna medlemmar med reumatisk sjukdom, men också vården för många andra med kronisk sjukdom.
Varje vecka i väntan på vård kan öka risken för framtida problem. Det är också ångestladdat att inte få hjälp när man har ont, och när många frågor snurrar runt i huvudet. Men även de som redan har fått vård saknar ibland en fungerande behandling.
Cirka en tredjedel av de patienter som ordineras biologiska läkemedel får inte tillräcklig effekt av medicinen. För dessa människor behövs andra behandlingsalternativ, som exempelvis smärtlindrande läkemedel, träning i varmvattenbassäng eller rehabilitering i varmt klimat. Bassängträningen är dock hotad i många kommuner på grund av omfattande renoveringsbehov. Och antalet regioner som i dag beviljar klimatvård är ytterst få. Reumatikerförbundet menar att både kommuner och regioner behöver tänka långsiktigt när ekonomiska beslut ska fattas. Vad gynnar våra invånare på sikt?
För att fler människor med reumatisk sjukdom ska kunna leva ett så gott liv som möjligt vill Reumatikerförbundet:
● Att primärvården ska ha kompetens och möjlighet att snabbt slussa personer som behöver det vidare till specialistvård.
● Att varje region tar fram en plan för kroniskt sjuka som bland annat omfattar tillräckligt många utbildningsplatser för specialistläkare, specialistsjuksköterskor och fysioterapeuter.
● Att det ska finnas en palett av behandlingsalternativ för människor med kronisk sjukdom.
Lotta Håkansson
Förbundsordförande, Reumatikerförbundet