Annika Sten minns inte ett ord av vad läkaren sa när världen rämnade. Däremot glömmer hon aldrig stöttningen från stödpersonen i Bröstcancerföreningen Johanna i Trollhättan.
– Samtalen med henne var min räddning.
I dag är Annika själv en av tre stödpersoner i Bröstcancerföreningen Värmland. I mars i år blev hon föreningens ordförande.
– Ingen ska behöva vara ensam med sin bröstcancer, säger hon.
I Sverige kallas alla kvinnor i åldrarna 40-74 år regelbundet till mammografi, men många dyker inte upp. En rapport från Bröstcancerförbundet visar att dubbelt så många kvinnor födda utanför Sverige uteblir jämfört med de som är födda här.
– Under den internationella bröstcancermånaden sätter vi fokus på det samt hur viktigt det är att kontrollera sina bröst regelbundet, en gång i månaden, säger Annika Sten.
Hur ska man nå kvinnor födda utanför Sverige?
– En del kan känna sig rädda för mammografi på grund av att man kanske får ett negativt besked, eller oro över att inte veta hur undersökningen går till. Språket kan vara en avgörande faktor. Bröstcancerförbundet har tagit fram material med QR-kod som går till deras hemsida på arabiska, engelska, turkiska, persiska och somaliska om varför du ska undersöka dina bröst.
Vi uppmanar kvinnor i alla åldrar att ha koll. Vi vill inte skrämma upp någon men ju tidigare man upptäcker bröstcancer, ju större chans är det att det går bra.
Annika Sten tycker att åldersspannet för mammografi i Sverige är för snävt.
– För mig är det helt ofattbart, för vi vet ju att yngre får bröstcancer. Vi uppmanar kvinnor i alla åldrar att ha koll. Vi vill inte skrämma upp någon men ju tidigare man upptäcker bröstcancer, ju större chans är det att det går bra, säger hon.
Annika talar av egen erfarenhet. Hon passade själv inte in i mallen utan fick tjata sig till en undersökning eftersom hon var under 40 när hon upptäckte en knöl i bröstet.
Vägen tillbaka har varit tuff. Hon har gjort två bröstoperationer och en bröstrekonstruktion där man även tog bort ärrvävnad för att minska den ständiga värken i vänsterarmen. Snart väntar en ny, mindre operation för att minska biverkningarna efter cancerbehandlingen.
– Det är mycket som kan komma efter strålning och cellgifter. Jag har svåra nervsmärtor i armen, jag är ljud och ljuskänslig på grund av cellgifter, säger hon.
I dag skräddarsys behandlingen mot bröstcancer. Hur man mår fysiskt och psykiskt under tiden och efteråt skiljer sig åt från person till person.
– Det finns de som tar bort en tårtbit av sitt bröst och mår efter omständigheterna fruktansvärt dåligt, andra går vidare lite enklare.
För Annika Sten betydde samtalen med stödpersonen från bröstcancerföreningen allt. Ingen i hennes närhet hade egen erfarenhet av sjukdomen och i all välmening fick hon höra att det var ”tur” att det bara var bröstcancer och att det skulle gå bra.
Man har ingen aning om hur en drabbad mår. Det enkla är det bästa, att säga att jag finns här om du behöver prata.
– För den drabbade är det aldrig ”lite bröstcancer”. Stödpersonen lugnade ner mig, hon berättade hur behandlingen läggs upp och sedan bjöd hon snabbt in mig till en caféträff. Det var vad jag behövde och det gjorde mig starkare.
– Man har ingen aning om hur en drabbad mår. Det enkla är det bästa, att säga att jag finns här om du behöver prata.
Många gånger visar vi upp glada bilder, håret är tillbaka, ögonfransar, naglar, men det är inte så hela vägen.
Annika Sten anser inte att man ska försköna sjukdomen.
– Många gånger visar vi upp glada bilder, håret är tillbaka, ögonfransar, naglar, men det är inte så hela vägen. När jag var som sjukast var jag spyfärdig på sådana bilder. Jag har ett foto där jag ligger i sängen och ger fingret för att jag mår så dåligt, det är egentligen den rätta bilden.
Hon fortsätter:
– Bröstcancerföreningen Värmland hoppas kunna starta projektet ”50 nyanser av rosa” där 25 kvinnor berättar både om det som är bra men också om det svåra.
Föreningen har regelbundna caféträffar en gång i månaden i Kristinehamn, Arvika och Karlstad.
Lokalen på Kyrkogatan i Karlstad är en fristad, här är alla känslor tillåtna.
Kan nog lova att alla i föreningen får en eller flera nya bekantskaper, som finns i alla väder. Här finns en otroligt stark gemenskap.
– Vi pratar, skrattar och gråter tillsammans, pärlar armband och planerar framåt. Vi har medlemmar som har varit med i hur många år som helst som ändå dyker upp och hjälper till, sedan har vi helt nya.
– Kan nog lova att alla i föreningen får en eller flera nya bekantskaper, som finns i alla väder. Här finns en otroligt stark gemenskap. Vi har även vattengympa på sjukhuset en gång i månaden.
Närhet kan vara svårt när kroppen förändrats efter en operation.
Inför varje uppstart tar man in önskemål om aktiviteter från medlemmarna. I år har man haft fokus på lymfmassage och närhet.
– Närhet kan vara svårt när kroppen förändrats efter en operation. Man kan ha tagit bort ett bröst och allt känns annorlunda.
– Lymfmassage minskar svullnaden som kan uppstå i armen efter en bröstoperation, när lymfvätskan stockar sig. Massagen gör även att man mår bättre mentalt. Det är skönt att bli berörd och få igång glädjehormon samt minska smärtan.
I flera regioner ingår lymfmassage som ett hjälpmedel efter en bröstcanceroperation, men inte i Värmland. Annika Sten efterlyser en likvärdig vård oavsett i vilken region man bor.
– Man ska inte behöva flytta för att få rätt hjälp när man blir sjuk, säger hon.
Det tredje önskemålet från föreningens medlemmar blir verklighet den 22 oktober.
– Då ska Tina Thörner föreläsa på Stadshotellet i Karlstad. Hon kommer bjuda på anekdoter från karriären men också berätta hur man hittar den mentala styrkan att gå vidare. Tina Thörner har en vän som haft bröstcancer och har varit med och hjälpt till med Rosa kokboken till förmån för Cancerfonden.
Vi är mitt i den rosa månaden. Vad betyder den för er?
– Väldigt mycket. Den symboliserar alla kvinnor som har haft bröstcancer, man lyser upp en hel månad för dem som finns och för dem som inte finns. Vi är ute i Värmland för att informera och upplysa.
Ingen som drabbas ska behöva känna sig ensam med sin sjukdom, dessutom arbetar vi för att sprida kunskapen så att fler söker vård i tid. Oktober är också den månad då vi säljer det rosa bandet till förmån för forskning om bröstcancer.
– Statistik från Bröstcancerförbundet visar att 9164 kvinnor och 62 män fick diagnosen bröstcancer under 2022 i Sverige. Ingen som drabbas ska behöva känna sig ensam med sin sjukdom, dessutom arbetar vi för att sprida kunskapen så att fler söker vård i tid. Oktober är också den månad då vi säljer det rosa bandet till förmån för forskning om bröstcancer.
Utöver caféträffarna planerar Bröstcancerföreningen Värmland att starta Rosa änglarna för män och kvinnor med spridd bröstcancer.
– Vi har svårare att nå den gruppen och tanken är att de ska kunna vända sig till Rosa änglarna och få ekonomiskt bidrag till något som förgyller eller underlättar vardagen, till exempel en matkasse i ett halvår eller en spahelg. Tanken är att forumet ska vara öppet för nya ansökningar på nätet två gånger om året. Pengar människor skänkt och mycket av det vi samlar in i framtiden kommer att gå dit.
Man vill också bli fler. Idag har föreningen tre stödpersoner, nu hoppas man även hitta stödpersoner i norra Värmland.
– Stödpersonerna brukar få runt ett samtal i veckan var. En del som hör av sig behöver ett samtal, andra betydligt flera.
För Annika Sten har kampen mot bröstcancern förändrat sättet att se på livet. Stödet hon fått och får har varit livsviktigt.
– Mina barn och man har stöttat mig med massor av kärlek och förståelse genom hela resan. Hemma har vi varit öppna och pratat om det inför barnen. Det har varit jätteskönt, som en ventil. Jag är även öppen i föreningen och på jobbet. Nu när det inte längre syns att jag genomgått en behandling kan jag välja vilka andra jag berättar för.
Numera väljer hon sina fighter.