Bosse Hagstrand, en av Säffles allra största idrottsprofiler har avlidit i en ålder av 92 år. Han var verksam inom svensk ishockey i sju decennier och i bidrog i hög grad till att utveckla ishockeyn i Värmland och inte minst i Säffle.
När Bosse var som allra bäst blev han uttagen i Tre Kronor och han spelade fem landskamper inför VM i Moskva 1957, bland annat tillsammans med Sven Tumba, Rolle Stoltz och Nisse Nilsson. Men bara 17 spelare fick vara med i VM-truppen och Bosse var en av de sista som fick lämna truppen som några veckor senare vann VM.
Bosse Hagstrand betraktades som en komplett spelare som kunde spela på alla positioner. Han var högerfattad och begåvad med ledaregenskaper som uppskattades av både ledare och medspelare.
Bosse var född och uppvuxen i Skived och debuterade i Skiveds A-lag 1948. Skived spelade på den tiden i näst högsta serien och kvalade till Allsvenskan dit laget dock inte lyckades ta sig. Det skulle dock blir många års spel i Allsvenskan (dåvarande Elitserien) för Bosse som först gick till Forshaga och därefter värvades till IFK Bofors och Grums.
Flyttlasset gick 1960 till Göteborg där Bosse spelades sju säsonger för GAIS som på den tiden spelade i ishockeyns högsta serie och hade en hel koloni av värmländska spelare i sitt lag. Därefter fortsatte han karriären i bland annat Hanhals och Koppers från Stenungsund och det var också där som han inledde sin framgångsrika tränarkarriär.
1975 flyttade familjen tillbaka till Värmland och bosatte sig i Säffle. Bosse hade vid sidan ishockeykarriären utbildat sig till ingenjör och var i många år verksam inom Broströmkoncernerns shippingindustri. Till Säffle flyttade han för ett jobb som transportchef på Electrolux.
Tillbaka i Värmland fick han nya tränaruppdrag i bland annat Åmål och inte minst i Grums som på den tiden låg på gränsen till Elitserien. Det dröjde inte heller lång tid innan han engagerade sig i Säffle HC där han i hög grad bidrog till att utveckla verksamheten. Han startade bland annat hockeyskolan och tränade ungdomslag.
Bosse Hagstrand engagerade sig mycket i spelarutbildningen och var i 35 år utbildningsansvarig inom Värmlands Ishockeyförbund. Hans betydelse för den värmländska ishockeyns utveckling var stor och han hyllades vid två tillfällen med förbundets förtjänsttecken i guld.
Bosse Hagstrand var en respekterad och omtyckt människa. Som idrottsledare betonade han betydelsen av sammanhållning och att alla skulle trivas och få utrymme att utvecklas. Vid sidan av idrotten var han lika ödmjuk och sympatisk och fick människor i sin omgivning att må bra. Han lämnar ett stort tomrum efter sig.