Hoppa till huvudinnehållet

Nobelpris till duo för covidvaccin

Publicerad:
Katalin Karikó och Drew Weissman tilldelas årets Nobelpris i fysiologi eller medicin.
Katalin Karikó och Drew Weissman tilldelas årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Foto: Jessica Gow/TT

Deras forskning har räddat miljontals liv. Nu tilldelas Katalin Karikó och Drew Weissman årets Nobelpris i fysiologi eller medicin för utvecklingen av vaccin mot covid-19.

"Upptäckten från de två nobelpristagarna var avgörande för att utveckla effektiva mRNA-vacciner mot covid-19 under pandemin som startade i början av 2020", skriver Nobelstiftelsen på sin hemsida.

Nobelförsamlingen uppger att pristagarnas forskning bidragit till att vaccin kunde tas fram så snabbt som det gjordes under pandemin.

"Räddat miljontals liv"

"Flera andra sorters vacciner mot sars-cov-2 utvecklades också snabbt och sammantaget har mer än 13 miljarder vaccindoser givits globalt", står det i motiveringen.

"Vaccinerna har bidragit till att miljontals människoliv kunnat räddas och att sjukdom förhindrats och lindrats, vilket inneburit att samhällen har kunnat öppnas upp och återgå till normala förhållanden", skriver Nobelförsamlingen vidare.

– De framgångsrika mRNA-vaccinen mot covid-19 har haft stor inverkan på intresset för mRNA-baserad teknologi, säger Rickard Sandberg från Nobelförsamlingen i samband med tillkännagivandet.

– mRNA-teknik används nu för att ta fram vaccin mot andra infektioner, tillägger han.

Fakta

Kort om pristagarna

Katalin Karikó är född i Ungern 1955. Hon är verksam vid Szegeds universitet i Ungern samt University of Pennsylvania i USA.

Drew Weissman är född 1959 i USA. Även han är verksam University of Pennsylvania i USA

Motiveringen från Nobelförsamlingen lyder:

"För deras upptäckter rörande nukleosidbasmodifieringar som möjliggjorde utveckling av effektiva mRNA-vacciner mot covid-19."

Källa: Nobelstiftelsen

"Inget svårt beslut"

Gunilla Karlsson Hedestam, professor vid KI, säger till TT att det inte var ett svårt beslut att välja årets Nobelpristagare.

– Det är en så pass grundläggande upptäckt, som går att applicera på flera områden. Plattformen hade säkert visat sig vara användbar, men coronapandemin var helt avgörande till att vi nu har mRNA-vaccin, säger hon och lägger till:

– Flexibiliteten är en av de viktigaste sakerna, du kan testa olika vaccin och uppdatera dem. Du kan göra personliga läkemedel. För en viss tumör exempelvis. Vissa typer av cancer. Det är för tidigt att säga nu, men det finns lovande resultat.

Redan för 40 år sedan upptäckte forskarna att mRNA kunde användas för att trigga immunförsvaret. Enligt Nobelförsamlingen har årets pristagare tagit sig över flera hinder på vägen mot ett verksamt vaccin.

Fakta

mRNA-vaccin

I mRNA-vaccin använder man en molekyl som kallas mRNA, där m står för messenger, alltså budbärare. Det kallas därför också för budbärar-RNA.

I konventionella vaccin introduceras delar av viruset för kroppens immunförsvar, så att immunförsvaret lär sig att känna igen och bekämpa viruset om det skulle påträffa det igen.

Med mRNA-tekniken introduceras i stället molekylen mRNA, som innehåller instruktioner för hur kroppen kan producera de proteiner som man vill att immunförsvaret ska reagera på.

Källa: University of Cambridge, Karolinska institutet

Artikeltaggar

CoronavirusetDrew WeissmanForskningGunilla CarlssonInfektionerKarolinska institutetKatalin KarikóMedicinNobelstiftelsenPennsylvaniaRickard SandbergSzegeds universitetUngernUniversitetet i CambridgeUSAVård och omsorg

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.