Tolv vindkraftverk med en maximal höjd av 300 meter vill bolaget Eolus bygga i Humletorp i Sillerud.
Men precis som Esmann Energy som vill uppföra 14 verk strax intill på Takenehöjden tvingas de vänta med miljardprojekten några år.
Orsaken är kapacitetsbristen i det värmländska elnätet.
NWT berättade för några dagar sedan om Esmann Energys projekt på Takenehöjden i Sillerud som är kostnadsberäknat till cirka 1 miljard kronor som är ute på samråd till den 10 november. Ett öppet hus för projektet ska hållas på Tjolitta den 5 oktober.
Även Eolus med bas i Hässleholm som startades 1990 och sedan dess har byggt fler än 700 vindkraftverk vill också storsatsa på vindkraft i Sillerud.
– Ja, vi har studerat vindförhållandena och Årjängs kommuns vindkraftplan och vi vill bygga en park med tolv verk i Humletorp söder om E18. Vi ansöker om en maximal höjd på 300 meter för dem och sammanlagt kommer de ge en förväntad produktion om cirka 240 GWh, säger Eolus projektledare Ebbe Borg.
Gör inventeringar
Just nu håller bolaget på med förberedande arbeten för projektet.
– För tillfället genomför vi fågel- och fladdermusutredningar samt naturvärdesinventeringar. Än så länge är vi väldigt tidigt i processen. Vi har haft en första avstämmande dialog med kommun och markägare och vi kommer att bjuda in allmänheten till ett möte i december eller januari på Tjolitta.
– Det är skönt att ha ett möte så här tidigt och det är viktigt med en dialog. Det är fullt förståeligt att folk har frågor kring vår vindkraftspark, säger Ebbe Borg.
1 miljard kronor
Enligt honom beräknas även Eolus projekt kosta ungefär 1 miljard. Marken i det aktuella området ägs av tre markägare och förhoppningen är en byggstart för de tolv verken om fyra-fem år.
Men de är inte säkert att det är möjligt. Anledningen är den kapacitetsbrist som finns i det värmländska elnätet.
– I nuläget går det bara att släppa in tre kommande stora projekt med ny inmatning på nätet. Det handlar om de tre stora vindkraftprojekten på Stenkalles grund i Vänern utanför Hammarö, Stöllsätersberget öster om Stöllet samt i Ölme.
Stopp till 2031
– Därefter är det stopp för anläggningar med effekt på över 1 MW i västra och norra Värmland och över 5 MW i de centrala delarna av länet. Detta gäller i dagsläget fram till 2031.
– Då är det meningen att Svenska kraftnäts nya ledning mellan Trollhättan och Göteborg ska stå klar och det innebär att det lättar i nätet i Värmland. Däremot finns det inget uttagsstopp i nätet, dock finns det begränsningar för riktigt stora uttagsökningar, säger Tomas Brunzell, elnätschef för Mellansverige på Ellevio.
Lång tillståndsprocess
Han får många frågor från den värmländska industrin kring kapacitetsbristen.
– En orsak till att det har blivit så här är att tillståndsprocessen för nya elledningar är så lång. Det är något som branschen jobbar för att korta. Behovet av mer el är stort med tanke på elektrifieringen av samhället, säger Tomas Brunzell.
Förutom den nya elledningen Trollhättan-Göteborg planeras det även en ny 400-kilovoltledning från Midskog utanför Östersund ner till Borgvik. Den beräknas stå klar 2035 och kommer bidra till kapacitetshöjningen i det värmländska elnätet.