När socialdemokrater går i gång och talar om "SD-regeringen" och de "blåbruna" måste man komma i håg att det uppskruvade tonläget i själva verket döljer att Socialdemokraterna i mångt och mycket gått högerut.
Den svenska politiska kartan har ritats om och de flesta partier har gjort en positionsförflyttning höger om. Det gäller i synnerhet Socialdemokraterna. Men samtidigt har också den politiska högern beklagligtvis tappat, eller tonat ner, en del av sina frihetliga instinkter. Det har förstås underlättat det sakpolitiska närmandet mellan blocken.
Ändå, eller kanske just därför, fortsätter tonläget att vara uppskruvat. Insläppandet av Sverigedemokraterna, där många av deras väljare just röstat på S tidigare, i de politiska finrummen har också gjort att frågor som för bara ett par år sedan stämplades som tabu och en rask färd mot 1930-talet, har förstås också spelat roll. Brunsmetningen fortsätter dock, men blir mer och mer verklighetsfrånvänd.
Socialdemokraterna är numera för ett Natomedlemskap och den förra S-ledda regeringen började till och med upprusta det försvar som alla regeringar från höger till vänster rustat ner. De har heller inte motsatt sig den stora upprustning som den nuvarande regeringen genomför.
I migrationspolitiken står S numera också för hårda åtstramningar, liksom stora skärpningar av kriminalpolitiken. Bekvämt nog bortser man från den egna skulden till att det blivit så illa på de områdena som det nu är. Nu åker man och hälsar på de danska socialdemokraterna, som gjorde den här resan för länge sedan, för att hitta inspiration.
De svenska Socialdemokraterna drev till och med på för ett ytterligare jobbskatteavdrag, men som en eftergift åt vänsterfalangen kritiserade man att brytpunkten för statlig skatt skulle höjas automatiskt. Detta blev sedan moderat politik och Tidöregeringens budgetförslag.
Partiet vill också se begränsningar av yttrandefriheten i ljuset av koranbränningarna, liksom för övrigt flera regeringspartier, och ser även här Danmark som en förebild. Fast de vill utvidga begreppet hets mot folkgrupp medan regeringen verkar vilja peta i ordningslagen. Några större frihetliga instinkter har S aldrig haft, men det är sorgligt när förment borgerliga partier saknar dem. Så även här har ett närmande skett. Det gäller också det ytterst tvivelaktiga EU-förslaget om digital massövervakning, Chat Control, där S och regeringen hamnat på samma sida.
Men för att inte helt tappa sina vänsterväljare så måste S ändå bråka om någonting (förutom det slentrianmässiga då). Där har man hittat informationsplikten, eller ”angiverilagen” som kritikerna kallar den – alltså att offentligt anställda måste meddela om det dyker upp någon som vistas illegalt i landet. Då talar man tystare om att förre justitieministern Morgan Johansson (S) redan 2016 föreslog något liknande som skulle göras i samarbete med fackföreningarna.
Men vad S än säger nu så skulle "Magdamoderaterna" få svårt att genomföra denna nya politik i regeringsställning då de alltjämt måste luta sig mot Centern, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Så ta inte vad S säger på allvar.