Trafikverket planerar att skredsäkra längs Klarälven för 100 miljoner

Värmland bedöms av SGU som ett område med betydande förutsättningar för jordskred.

Trafikverket riktar just nu in sig på att utföra åtgärder längs tre vägar i Klarälvdalen.

– Det handlar om sju platser längs 62:an samt länsvägarna 931 och 957. Kostnaderna ligger på cirka 100 miljoner kronor.

Det säger Kenth Henriksson, projektledare på Trafikverket.

Den gångna helgens stora ras på E6:an i Stenungsund kan ha orsakats av den kvicklera som finns på platsen. Efter mycket regn kan det ha blivit för mycket för marken som blivit instabil och glidit iväg.

– Mycket regn kan leda till större flöden och erosion och kan skapa ett så stort tryck att marken inte kan stå emot. En annan orsak till att det inträffar ras eller skred är mänsklig påverkan.

Jord utlöste ras

– Det var den utlösande faktorn till det stora skredet på E6:an vid Småröd utanför Munkedal 2006. Då hade en entreprenör lagt för mycket jord på ett område intill vägen och det utlöste sedan raset, säger Per Bolin, chef för Sekretariatet för Göta älv på Statens geotekniska institut.

Myndigheten studerar områdena längs Klarälven och Norsälven extra noga eftersom förutsättningarna för ras och jordskred är extra stora här liksom längs västkusten och i Göta Älvdalen. I hela det här området finns det kvicklera.

– Vi tittar på vad som behöver göras mer för att minska riskerna. Ett enkelt sätt är att schakta bort jord på krönen och bygga tryckbankar som blir mothåll för att förhindra ras. Man kan även förstärka med att slå ner kalkcementpelare, säger Per Bolin.

På sju platser

På Trafikverket i Värmland pågår det arbeten för att minska riskerna för ras och jordskred. De senaste åren har riksväg 62 i Nordvärmland flera gånger drabbats av ras, senast i augusti mellan Ransby och Brattmon efter kraftigt regnande.

– Vi har sett behov att göra åtgärder på sammanlagt sju platser i norra Klarälvdalen. På 62:an gäller det Loftet och Lindmon norr om Stöllet, Täppan söder om Stöllet samt förbi Södra Fastnäs.

– I övrigt planerar vi skredsäkringsinsatser på länsväg 957 vid Norra Fastnäs samt på länsväg 931 vid Bergsäng och Ämtbjörk, säger Kenth Henriksson.

Han konstaterar att dessa platser är mest akuta i länet för att minska rasriskerna.

– Här är det väldigt branta slänter och det pågår viss erosion. Samtidigt som vi vill genomföra de här åtgärderna är detta platser längs Klarälven som ingår i ett Natura 2000-område där man vill bevara älvens meandrande lopp.

Domstolen avgör

– Därför ligger de här projekten för avgörande hos mark- och miljödomstolen. Vi hoppas att det kommer ett utslag där under nästa år. Totalt handlar det om åtgärder längs 30-700 meter långa avsnitt till en totalkostnad på cirka 100 miljoner kronor, säger Kenth Henriksson.

Om inte domstolen tillåter förstärkningar på vissa sträckor längs Klarälven kan det behövas andra insatser.

– Då måste vägen flyttas lite på några platser.

Satsade i Norsbron

Norsälven är också ett mycket utsatt område för ras och skred, men här planerar Trafikverket i dagsläget inga åtgärder på sitt vägnät. Däremot har Karlstads kommun under lång tid och flera omgångar arbetat med skredsäkring och med att riva och bränna upp totalt 15-20 hus där skredrisken har varit för stor.

I fjol grävde man bort 15 000 kubikmeter lera och sand i en slänt på en 300 meter lång sträcka i Norsbron. 13,5 miljoner kronor avsattes för projektet.

Kan söka bidrag

MSB jobbar också ras- och skredfrågorna.

– Vi gör översiktliga karteringar och tittar vidare specifikt på riskområden, bland annat Klarälvdalen och vilka åtgärder som behöver göras.

– De kommuner som genomför projekt kan söka statsbidrag av oss och få maximalt 60 procent av kostnaderna. I år och nästa år har vi en budget på cirka 500 miljoner kronor per år, säger Joel Brask, handläggare på MSB.