Ge kommuner den ersättning de förtjänar – så ger de oss den energi vi behöver

Kommunerna är representativa för hela landet och har alla varit eniga om att den åtgärd som skulle göra störst skillnad är ett ekonomiskt incitament till kommunen, skriver Evelina Fahlesson med flera.

Svensk elproduktion behöver öka kraftigt de kommande åren. Energimyndigheten räknar med att elbehovet fördubblas till 2035 om vi ska lyckas med den gröna omställningen. Vindkraft är det energislag som snabbast och billigast kan byggas ut. Trots det välkända och brådskande behovet stoppades mer än 7 av 10 av vindkraftsprojekt från att gå vidare till miljöprövning de senaste två åren.

Länge har kommuner efterfrågat ett incitament av något slag för att öka acceptansen för vindkraftsutbyggnad. Det var under den premissen som utredningen Värdet av Vinden beställdes av den förra regeringen.

Utredningen kommer med flera grundade och väluttänkta förslag om rätt till inlösen av tomter, ekonomisk kompensation för närboende och ökat stöd för den kommunala energiplaneringen. Men Klimatkommunerna – där bland annat Karlstads kommun och Forshaga kommun är medlemmar – menar att den i särklass viktigaste pusselbiten saknas: ett ekonomiskt incitament till de kommuner som väljer att säga ja till ny vindkraft. Ett sådant förslag var inte möjligt för utredningen att lämna, utifrån de direktiv som givits från regeringen.

Under utredningen har intervjuer gjorts med förtroendevalda i 16 svenska kommuner som behandlat beslut om vindkraftsutbyggnad. Kommunerna är representativa för hela landet och har alla varit eniga om att den åtgärd som skulle göra störst skillnad är ett ekonomiskt incitament till kommunen. Vindkraftsetableringar kan innebära en extra kostnad för kommuner, och inkomsten från den ekonomiska ersättningen från vindkraftsprojekten kan gå till fortsatt klimatarbete, utbildning, socialtjänst och äldreomsorg – verksamheter där de flesta kommuner ser stora behov.

Hur skulle ett ekonomiskt incitament för kommuner kunna se ut? Utredningen tar upp en kommunaliserad fastighetsskatt för vindkraft som en möjlig (och undersökt) väg framåt. Klimatkommunerna understryker att det är hög tid för regeringen att ta fasta på förslaget som en lösning på problemet. Ju längre tid det tar att fatta beslut, desto fler vindkraftsetableringar riskerar vi att gå miste om i Sverige.

Det finns en uppfattning om att kommunens invånare är emot vindkraftsetableringar, men det är inte hela sanningen. I nuläget vill 6 av 10 personer ha vindkraft i sin kommun – och detta är utan ekonomisk kompensation och rätt till inlösen som föreslås i utredningen. Regeringen har nu ett guldläge i att underlätta för utbyggnaden av vindkraft – men måste agera fort.

Klimatkommunernas styrelse

Evelina Fahlesson (S)

Ordförande, kommunalråd i Skellefteå kommun

Jacob Högfeldt (M)

Vice ordförande, kommunalråd, Strängnäs kommun

Cecilia Boman Lindström (MP)

Ordförande miljönämnden i Karlstads kommun

Anna Hed (C)

Kommunstyrelsens ordförande i Mora kommun

Bo Frank (M)

Andre vice ordförande i kommunstyrelsens hållbarhetsutskott i Växjö kommun

Anders Lönroth (MP)

Kommunalråd i Huddinge kommun

Gunvor Bergqvist (V)

Ledamot, miljö- och klimatnämnden, Göteborgs stad

Amir Jawad (L)

Ordförande miljönämnden i Helsingborgs stad

Elin Engdahl (S)

Ordförande, miljö- och hälsoutskottet, Lunds kommun

Rosi Hoffer (S)

Kommunalråd, Östersunds kommun

Aphram Melki (C)

Kommunalråd, Järfälla kommun

Sofia Hedén (S)

Kommunalråd, ordförande i miljönämnden, Malmö stad

Sofia Lindholm (C)