Lindra krisens effekter på den värmländska sjukvården

Trots annalkande kris, vars like vi inte sett sedan 1990-talet, tycks styret vara oförmögna att göra en sund prioritering av regionens verksamheter, skriver Mikael Strandman och Paul Brännlund.

Ett sunt företag som hamnat i ekonomiskt trångmål börjar med att se över kostnader som inte är helt nödvändiga. Vad kan skäras ned på utan att det påverkar intäkterna? Nedskärningar inom PR, HR, konsulter och andra delar av administrationen är det som sker först.

Produktionen och ordermottagningen, det som skapar dagliga intäkter, är det sista man rör så länge efterfrågan finns. Börjar efterfrågan minska kommer nedskärningarna även hit. Samma gäller för oss som privatpersoner; märker vi att det blir knapert drar vi in på restaurangbesök, kläder, energidryck, resor, med mera för att få pengar över till det viktigaste; boende, mat, busskort/bil och annat som inte kan avvaras.

Men så fungerar det inte inom Region Värmland. Trots annalkande kris, vars like vi inte sett sedan 1990-talet, tycks styret vara oförmögna att göra en sund prioritering av regionens verksamheter. Reflexmässigt föreslås drastiska nedskärningar i sjukvården istället för att börja med att titta på hur mycket som skulle kunna sparas genom nedskärningar på andra, inte helt nödvändiga områden. Sjukvården handlar om liv och död till skillnad från mycket annat regionen håller på med.

Sverigedemokraterna föreslår därför en temporär blocköverskridande överenskommelse vars tillfälliga karaktär möjliggör att vi tillsammans kan hitta andra besparingar än de nu föreslagna nedskärningarna i sjukvården. Även om dessa inte räcker för att få en ekonomi i balans, kan de åtminstone mildra.

För att ge regiondirektören friare händer att leta besparingar måste en del av regionens styrande dokument tillfälligt pausas. Vi får helt enkelt acceptera att situationen i dag är helt annan än den när styrdokumenten beslutades.

För att mildra kostnadschocken och ge regionen andrum väcker vi Sverigedemokrater ett politiskt initiativ i regionstyrelsen enligt följande:

Regionstyrelsen föreslås ge regiondirektören i uppdrag att denna gång förutsättningslöst ta fram en ekonomisk åtgärdsplan för alla tänkbara besparingar under 2023-2025 och där tillfälliga undantag från fastställda styrande dokument, policys och mål tillåts göras. Åtgärdsplanen ska främst rikta in sig på besparingar som inte påverkar kärnverksamheternas dagliga funktionalitet och prioriteras utefter detta. Exempel på dessa besparingar skulle kunna vara;

● Tillfälligtvis frångå biogas och HVO och i stället välja naturgas och diesel för bussar i kollektivtrafiken.

● Tillfälligt frångå kravet på ekologiska livsmedel i regionens storkök.

● Tillfälligt stopp för inköp av konst.

● Tillfälligt stopp för vissa konsulttjänster som inte är essentiella för funktionaliteten i regionens dagliga kärnverksamhet.

● Tillfälligt stopp för regionala utvecklingsnämndens stöd till start-ups i de fall dessa inte bekostas av riktade statsbidrag.

● Uppsägning av viss administrativ personal förutsatt att detta inte inverkar menligt i kärnverksamheternas dagliga verksamhet.

● Se över anställningsvillkor för att attrahera hyrläkare att övergå till fast anställning.

Efter att regiondirektören återkommit med den efterfrågade tillfälliga ekonomiska åtgärdsplanen kan regionstyrelsen välja om denna (med eventuella ändringar) ska föreslås beslutas i regionfullmäktige.

Vår förhoppning är att stundens allvar gör att vi kan enas över partigränserna och i största möjliga mån mildra krisens effekter på regionens sjukvård.

Mikael Strandman (SD)

Regionråd

Paul Brännlund (SD)