Lars Ryen bytte Torsby mot Stockholm där han sedan 1987 drivit skivaffären The Beat Goes On.
Många av kunderna har med åren blivit nära vänner och parallellt med skivsäljandet spelar han i bandet Safari Season som just släppt ett nytt album.
NWT möter en värmlänning i exil för att prata om cd kontra vinyl, femstämmig sång och livet med en skivaffär.
Skivaffären The Beat Goes On ligger på Sankt Eriksgatan i Stockholm. En klassisk gata för landets skivintresserade – som mest har det funnits ett 20-tal butiker med musik i olika former längs stråket. Efter att flera butiker bommat igen under tuffare år har nya blommat upp den senaste tiden. Nu finns här ett tiotal.
The Beat Goes On öppnade redan 1987, fast då på Söder. Till Sankt Eriksgatan kom den två år senare och den drivs nu som då av värmlänningen Lars Ryen.
– Tanken från början var att starta en mötesplats för likasinnade, börjar Lars Ryen bakom disken.
Butiken är belamrad med allsköns skivor – boxar, vinyl och cd – från golv till tak. Nytt och begagnat.
– Det här är inte bara en handelsplats, fortsätter han och blickar ut över lokalen.
– 80 procent av mina kunder är stamkunder. Flera av dem har varit med sedan starten. Just mötet med dem är nog det som håller mig kvar, det som gör att jag orkar. Det och mitt musikintresse.
Med åren har kundrelationer växt till stark vänskap.
– Många kunder har jag en väldigt nära relation med. Det är skithäftigt. Med vissa kunder får jag hålla reda på vad de redan har för skivor så de inte köper dubbletter.
Lars Ryen ler uppskattande över den gemenskap som skivaffären representerar.
– Vi kan prata om vad som helst, det behöver inte röra musik. Fotboll. Tv-program eller familjeangelägenheter. Stamkunderna är mina nära vänner.
Bildade band med Lotta Engberg
Lars Ryen, 66, är född och uppvuxen i Torsby där han spelade i band som Calabalic. Han träffade en tjej från Stockholm och kärleken var en av orsakerna till att han lämnade Värmland 1976. Väl i huvudstaden utbildade han sig till sånglärare på Stockholms Musikpedagogiska Institut, där Madeleine Uggla var rektor, Magnus Ugglas mamma.
– Ungefär då bildade jag bandet The Flames, minns Lars Ryen.
– Vårt signum var femstämmig sång och vi turnerade runt om i Sverige i slutet av 70-talet. Jag var också med och bildade Karlstadsbandet The Productions, där Lotta Engberg ingick. Då hette hon Pedersen i efternamn. Vi fanns i knappt två år och giggade både i Värmland och Stockholm.
Parallellt med att sälja skivor har han alltid spelat i band. I dagarna släppte duon Safari Season – som utgörs av Lars Ryen och en annan exilvärmlänning, Anders Lindgren – ett nytt album. Det spelas i butiken, melodisk pop med engelska influenser. Gruppen har släppt skivor på San Francisco-labeln Zip Records och när debutalbumet släpptes 2003 firades det med en konsert på The Cavern Club i Liverpool. Legendarisk mark för en Beatles-älskare.
– Vi bildade bandet 1994. Kickade trummisen och basisten efter första repet och bestämde oss för att köra som duo.
Anders Lindgren, 61, flyttade till Stockholm från Karlstad där han jobbade extra på skivaffären Riff Raff. Han var även med och arrangerade en av stadens första punkkonserter.
– Vi träffades här i butiken, förklarar Anders Lindgren.
Ibland har han hoppat in som extrahjälp i affären. Vid ett tillfälle när Lars semestrade i USA klev ett finskt par in i butiken med en ovanlig förfrågan.
– ”Vad ska du ha för hela affären?”, frågade finnarna. ”Jag vill köpa allt, rubb och stubb”. Jag fick inte tag i Lars så det blev inget, berättar Anders Lindgren med ett skratt.
Lars höjer ögonbrynen.
– Ja, det hade varit rätt märkligt om jag kom hem och det inte fanns en enda platta kvar!
”Vurmar för cd”
Utbudet i The Beat Goes On speglar Lars Ryens musiksmak. The Beatles är en av favoriterna, men här ryms en bred flora av musik från olika genres. En stor del av musiken är på cd.
– Jag tycker mer om ljudet på cd än vinyl, framförallt är cd bekvämare, menar Lars Ryen.
– Min butik är nog en av få i landet som vurmar för cd. Många andra tar bort cd, vilken ger mig en nisch. Intresset för cd har ökat, många yngre börjar intressera sig för vinyl men märker att det är för dyrt.
Han berättar hur tre tjejer i tonåren nyligen var inne i butiken och fingrade på vinylutgåvan av Taylor Swifts nya album.
– Den plattan kostar nästan 500 spänn på vinyl. Inte många tonåringar som kan lägga det. Cd:n är betydligt billigare så valet för dem är enkelt.
Skivbranschen är känd för att vara nyckfull och i kölvattnet av tidens teknikutveckling i ständig förändring.
– Jo, det har varit upp och ner. Jag har varit med hela vägen – från cd:ns boom till vinylens återkomst. Men trots alla mina år i branschen är ny musik spännande, jag är lika nyfiken fortfarande. Så har det varit sedan jag som femåring såg Beatles på tv.
Han berättar hur mamma ropade på honom.
– ”Nu ska du få se på något roligt”, sa hon. Jag satt framför tv:n som förstenad. Sen var det kört.
Hemlängtan
Under första hälften av 80-talet fick Lars Ryen en släng av hemlängtan och flyttade tillbaka till Värmland och Torsby där han fortfarande har släkt och vänner.
– Ja, jag tänkte det vore kul att komma tillbaka. Men folk i Torsby de arbetade stenhårt i fem dagar och sedan festande hela helgen – vad är det för liv?! Nej, jag tror jag stod ut i en och en halv månad. Sedan blev det Stockholm igen.
Lars Ryen berättar att under hans 36 år med skivaffären har han aldrig känt ”Fan, va jobbigt” inför en arbetsdag.
– Jag är liksom ett med butiken. Det var faktiskt tänkt att jag skulle lägga ner och gå i pension i somras, men så fick jag in en massa skivor från ett dödsbo. Det var från en stamkund som gått bort. Nästan 4 000 plattor, massor med rariteter. Det blev som en morot för mig, kände att jag ville hjälpa hans syster att bli av med skivorna så de inte hamnade på Myrorna. Så pension blir väl att tänka på när de plattorna blivit sålda.