Den rödgröna regeringen förbjöd år 2021 parning av mink. Det officiella syftet var att hindra spridning av coronavirus. Att förbudet hävdes redan året efter gjorde ingen avgörande positiv skillnad för minkfarmarna.
Att bli förbjuden att föda upp minkar för pälsproduktion samtidigt som man står med kostnader för allt annat, inte minst moderdjuren, blev ett hårt slag för branschen. Uppskattningsvis hälften av de då 40-talet minkfarmarna kastade in handduken.
Nu avsätter regeringen under de två kommande åren 180 miljoner kronor i stöd till minkuppfödarna. Fast de får bara pengarna om de lägger ner verksamheten. Regeringen skall parallellt med ”stödet” utreda ett förbud av minkuppfödning. Att en moderatledd regering skulle agera städpatrull åt Socialdemokraterna och Miljöpartiet var kanske inte riktigt vad väljarna förutsåg.
De skäl regeringen anför är inte ens en utredning, utan några vaga formuleringar om corona och djurskydd. I båda fallen har regeringen väldigt lite kött på benen. Det är mest tyckande. Det är inte en förnuftig användning av skattemedel att med godtycke och utan föregående diskussion skrota en hel bransch.
Det skall medges att minkuppfödning inte alltid ser så kul ut och kan resa etiska frågor men det viktiga är vad djuren tycker och att deras behov präglar uppfödningen. Inte hur vi tycker att det ser ut. Det finns mycket djuren gör som vi inte godtar, och vice versa. Till exempel hade många djur blivit stressade av att stå i kö som vi gör, och inte låta ranghögst gå före.
Är det så att regeringen har dubier kring beteendestörningar och skötselrelaterade sjukdomar torde det i så fall vara mer angeläget att snegla på hästbranschen. Att göra så här medför ju inga vinster utöver strikt politiska.
En inte helt orimlig tanke är att idén kommer från Liberalerna. Möjligtvis med bistånd från delar av vänsterfalangen i M. När det gäller minkuppfödning hittar vi ju L i samma åsiktsfåra som de rödgröna.
Det går inte heller att skaka av sig känslan att M behandlar L likadant som S gjorde med MP. Man offrar landsbygden för att få igenom något annat. Vi såg ju hur MP mjuknade om både Förbifart Stockholm och Bromma flygplats när S skrotade produktionsmålen i livsmedelsstrategin. Att de enda som jublar är några partister och grupper som i normala fall är motståndare till regeringen borde stämma till någon form av eftertanke.
Oavsett vad öppnar regeringen med M i spetsen för en farlig utveckling. När nu Tidöpartierna visat att det går att med i princip inget underlag använda skattepengar för att köpa ut och lägga ner en hel bransch finns det inget som säger att det inte kommer ske igen. Det måste inte prompt vara djurhållning. Det blir ju svårt för M att opponera sig när de rödgröna återigen regerar och utifrån samma godtycke som M visar i minkfrågan ger sig på exempelvis friskolorna.