Regeringen presenterade i förra veckan skattesänkningar på bensin och diesel. Man hävdar att skatten på bensin sänks med 1,64 kronor och att dieselskatten sänks med 43 öre. Det stämmer inte.
Siffrorna som presenteras är nämligen i jämförelse med hur det sett ut efter årsskiftet om skatten som vanligt höjts i takt med konsumentprisindex. Det är alltså inte jämfört med dagens nivåer. I reda termer sänks skatten på bensin med 60 öre. Eftersom vi betalar moms på skatten blir skillnaden vid pump 75 öre. Sänkt skatt på diesel uteblir i praktiken.
Enligt regeringen är alltså en pausad årlig indexerad höjning av bränsleskatten en skattesänkning. Samtidigt menar regeringen att en pausad årlig indexerad höjning av gränsen för statlig skatt inte är en höjning av skatten. Den här sortens semantiska krumbukter inger inte förtroende.
Det inger inte heller förtroende att de skattesänkningar regeringen presenterar är väldigt långt från de löften som ställdes ut under valrörelsen. Detta försvaras med att EU:s regelverk inte medger mer. Må så vara, men hade Tidöpartierna inte koll på detta före valet?
Regeringen menar emellertid att sänkt skatt och sänkt reduktionsplikt skall göra sex kronors skillnad på dieseln och 2,40 på bensin. Även dessa siffror är jämfört med framtida planerade höjningar. Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) håller faktiskt för öppet att konsumenterna inte alls kommer märka av de förmenta sänkningarna.
Regeringen ställer även till det för bilisterna med straffskatten på nya lite större bilar. De rödgröna införde ju bonus malus för nya bilar. Systemet skulle vara självfinansierande genom att bonusen till framför allt elbilar finansierades genom straffskatten på till exempel pickuper och skåpbilar.
Nuvarande regering avskaffade bonusen men behöll straffskatten. Med konsekvensen att färre köper nya bilar, vilket påverkar begagnatmarknaden med högre priser. Marknaden för använda större familjebilar och transportbilar är i det närmsta att beteckna som trasig. Det är något som är fel när begagnade bilar till och med ökar i värde. Det blir ännu värre av att den svaga kronan gett en ökad export av begagnade bilar.
Denna obalans vill regeringen tyvärr förstärka ytterligare genom att införa en skrotningspremie för äldre bilar. Detta hade minskat utbudet ännu mer och fortsatt att driva upp priserna. Så skall inte en regering bete sig. Allra minst en borgerlig.
Det finns ju trots allt ganska många människor som måste ha bil men inte har råd med en ny, och därför köper begagnat. Ännu fler som måste köra trots att bränslet är dyrt. Det finns också många som behöver en bil som rymmer hela familjen, kan transportera alla verktygen eller tar sig fram även i taskigt före.
Det är inte konstigt att dessa var flitigt uppvaktade under valrörelsen. Med lägre inkomster slår ju höjda kostnader oproportionerligt mycket. Om regeringen inte börjar skapa politik för de grupper var röster den tjatade sig till kommer kritiken mot svikna löften bestå.