För 12 år sedan fick Jenny Ljungberg, från Mölnlycke, diagnosen Multipel Skleros (MS). I dag cyklar hon genom Sverige för att sätta neurologi på kartan och för att samla in pengar till forskning om neurologiska sjukdomar.
Cykelresan startade i Kiruna den 7 augusti. Runt 200 mil och en månad senare kom hon fram till Säffle, som är ett av de många stopp hon ska göra under resans gång. Under måndagen var Jenny och det lokala neuroförbundet på plats på Stortorget för att informera om Neuroförbundet, insamlingskampanjen och neurologiska diagnoser.
Upprinnelsen till idén är en ihållande dröm om att cykla genom Sverige, som hon gärna ville kombinera med något välgörande ändamål.
– Jag har alltid varit en aktiv person och gillar att cykla. Sen har jag drömt om att göra en sådan här cykling länge och i höstas kände jag att ’jag kan inte vänta längre’.
Jenny tog tjänstledigt från sitt jobb inom skolan och kontaktade intresseorganisationen Neuroförbundet i Stockholm, som tyckte om idén och ville stötta Jenny i hennes planer.
40 orter på 70 dagar
För att planlägga cykelresan undersökte Jenny vart det finns lokala neuroföreningar i Sverige. På sin resa besöker hon dessa och vill på så vis uppmärksamma samt sprida kunskap om neurologiska diagnoser, då hon anser att den är bristfällig. Totalt ska hon besöka 40 orter och föreningar under de 70 dagar som hon trampar runt på Sveriges cykelvägar.
– Trots att nästan en halv miljon svenskar har någon typ av neurologisk diagnos och många även vet eller känner någon som har det, är det alldeles för få som känner till hur det påverkar kroppen och varför, säger Jenny.
Från början hade Jenny räknat med att resan skulle bli ungefär 300 mil lång, men redan nu är hon uppe i över 200 mil och då återstår bland annat Skåne, Småland och Östergötland.
– Jag tar ju inte närmaste vägen utan vill njuta av naturen på vägen och gillar att ta de lite krokigare vägarna. Det är inte orimligt att det blir närmare 400 mil i slutändan, så det var en rejäl felräkning, skrattar Jenny.
”Märklig sjukdom”
Själv fick Jenny sin MS-diagnos för 12 år sedan. Det hela började med en inflammation på en synnerv som gjorde att hon såg dubbelt och fick problem med balansen.
– Det var väldigt läskigt och eftersom jag inte visste vad diagnosen betydde tänkte jag att ’nu bär det rakt ner i diket på direkten’, minns Jenny.
– Det är en märklig sjukdom med diffusa symptom. Signalerna från hjärnan går inte fram i kroppen som de ska och det kan yttra sig på olika sätt som dålig känsel, svårt att styra en arm eller ett ben, svårigheter med balans eller mycket smärtor, fortsätter hon.
Varför tror du att kunskapen om neurologiska sjukdomar är bristfällig?
– Det syns ju inte så tydligt utanpå till en början utan det märks efter ett tag när det blir kryckor eller rullator. När jag skulle ta ledigt från jobbet så berättade jag att jag har MS och då var det många som blev förvånade. Sen finns det inte så mycket forskning om neurologiska diagnoser, samtidigt som det är lite svårkommunicerat med långa svåra ord och samlingsnamn för olika sjukdomar.
Hur har intresset från Säffleborna varit under dagen?
– Vi har haft några stycken som har kommit fram och pratat om både sjukdomar och cykling. Sen är det så klart väldigt kul att få träffa den lokala föreningen här och få en inblick i deras gemenskap. Det är lätt att gå ner sig när man har en kronisk diagnos, så de lokala föreningarna är en viktig funktion för att man ska kunna bolla olika frågor med varandra.
Bra samarbete
Under resans gång har Jenny fått till sig många berättelser om hur lokala neuroförbund driver olika frågor i kommunen, till exempel vad gäller rehab, arbetsterapi och framkomlighet för personer med en neurologisk diagnos.
– Det är viktigt att det kommuniceras att det finns många som är beroende av till exempel rehab, då många kommuner ofta sparar in på sådana insatser. Skattepengarna ska inte bara gå större fängelser och vapen. Litegrann får det vara till annat också, ler Jenny.
– Här i Säffle finns det till exempel ett bra samarbete med gatuchefen gällande framkomlighet. Så ser det inte ut på alla ställen, men här verkar det vara kortare beslutsvägar och bra samarbete även när det gäller rehabfrågor, fortsätter hon.
Mål i oktober
Nu är Jenny ungefär halvvägs in i sin cykelresa. Den 16 oktober går hon i mål i Stockholm i samband med Polyneuropatidagen.
– Hittills känns det mycket bra! Det är nästan så jag tycker att ’oj vad fort det går, det får inte ta slut än’, haha. Sen är Sverige ett bra cykelland och det är så roligt att träffa så många härliga människor och att jag får lära mig mer om Neuroförbundets verksamhet.
Vad hoppas du att du har uppnått när den här resan är slut?
– Det är två saker: dels att få uppleva den här härliga cyklingen genom hela landet, dels att få in mycket pengar till forskning. Det skulle vara fantastiskt om man kunde få fler svar kring dessa diagnoser då det finns många frågetecken att räta ut, säger Jenny.
I skrivande stund har Jenny samlat in 49 000 kronor, och man kan följa hennes resa på Neuroförbundets hemsida och Instagram.