Färre ambulanser i somras – fler prioriterade fall har fått vänta längre

Mindre personal i tjänst har gjort att ambulansen inte har kunnat bemanna som tidigare somrar.

Men hittills känner verksamhetschefen Andreas Norling inte till att några patienter har tagit skada.

– Mig veterligen har vi inte fått in några tydliga avvikelser som är direkt kopplade till ett förändrat resursläge, säger han.

Förutsättningarna för ambulansen var annorlunda den här sommaren: Ett avtal med Kommunal och Vårdförbundet har gjort att man kunnat lägga ut lite mer arbetstid, men möjligheten till jour har tagits bort. Dessutom har man gått från tre till två semesterperioder.

Av både arbetsmiljöskäl och ekonomiska skäl har uttaget av övertid också minskat med nästan tre fjärdedelar i juni och juli i år jämfört med samma månader i fjol.

– Vi behövde ta bort vissa resurser och stoppa in lite andra kompetenser i andra delar av verksamheten för att få ihop sommaren, säger Andreas Norling, verksamhetschef för ambulanssjukvård och 1177.

Hur har det påverkat ambulanssjukvården?

– I de minst belastade områdena har vi tidvis under åtta veckor i sommar haft mindre resurser.

Fler fick vänta längre

NWT har tagit del av statistiken för prio 1-larm, som är de högst prioriterade, under ett antal sommarveckor. Andelen som ambulansen har nått inom 20 minuter ligger på drygt 82 procent, ett par procentenheter lägre än förra sommaren.

Har du hittills fått signaler om att någon patient skadats på grund av mindre resurser?

– Inte med tydlighet än.

Men Andreas Norling säger att det finns eftersläpningseffekter, alla avvikelser når honom inte direkt.

– Vi bevakar inflödet av våra avvikelser ständigt och jag är ödmjuk för att i de här fluktuationerna kan det finnas enskilda patienter som har tagit skada och det måste vi utreda och utvärdera.

Resursbrist

Under sommaren har det registrerats avvikelser som handlar om bristande resurser, exempelvis att det vid något tillfälle saknades en ambulans i Filipstad. Detta enligt underlag som NWT fått ut.

– Givet inflödet av ärenden kontra de resurser vi har att tillgå så tycker man att man sitter väldigt trångt till.

Men hittills har alltså inga händelser utretts där patienter har tagit skada av att ha fått vänta på, eller nekats, ambulans, enligt Andreas Norling.

Som NWT tidigare berättat visar en prognos att regionen kan gå mot ett underskott på en miljard vid årets slut.

Vad gör du för att ekonomiska hänsyn inte ska gå ut över patientsäkerheten?

– Det är en balansgång jag delar med flera verksamhetschefer och det är ett pussel och en utmaning. För vår del handlar det mycket om att förbättra patientflödena, att patienterna ska få rätt vård av rätt resurs i rätt tid.

Han pekar på att regionen under det kommande året tar över larmcentralen i egen regi som en del i det arbetet.