Hoppa till huvudinnehållet

Sola Byggåterbruk hoppas kunna växa: ”En jättepotential”

Publicerad:
Björn Andersson och Helena Kjäll, handledare på Sola Byggåterbruk framför verksamhetens mest eftertraktade objekt – gamla toalettstolar.
Björn Andersson och Helena Kjäll, handledare på Sola Byggåterbruk framför verksamhetens mest eftertraktade objekt – gamla toalettstolar. Foto: Helena Karlsson

Fler och fler personer upptäcker återbruket och kommunen vill skapa ett möbelbibliotek. Nu hoppas man att Sola Byggåterbruk ska växa.

– När det är som flest här har vi haft uppemot hundra kunder, säger Björn Andersson, som är handledare för de som arbetar på området.

Vi passerar förbi det gamla flygfältet på Sommarro i Karlstad. Efter att ha svängt ut på en liten väg, som sett sina bästa dagar, kommer man fram till vad som först ser ut att vara en högst ordinär verkstad – men som är något helt annat.

Mitt inne i skogen ligger Sola Byggåterbruk. Verksamheten som startades senhösten 2019, som ska hjälpa allmänheten och kommunala verksamheter att återanvända produkter och byggmaterial.

– Tanken när detta drog igång var att det skulle bli ett eget företag. Men det har visat sig att den här verksamheten är väldigt komplex. Det är så många kompetenser som krävs. Logistik, materialkännedom, kontakter med byggbranschen och mycket mer, säger Monika Bubholz (MP), ordförande i teknik- och fastighetsnämnden.

Nu tar hennes nämnd över huvudansvaret för driften.

– Det här är en jättepotential för oss att kunna lösa mellanlagringen. Man river en byggnad och kanske inte behöver teglet eller ett handfat, men man behöver det om ett halvår. Ett bra sätt att få in mer återbruk i våra fastigheter som kommunen bygger och även för privatpersoner.

Social aspekt

Det finns fler fördelar än så.

– Det här är också en toppenverksamhet för att få folk att gå från försörjningsstöd till en sysselsättning. Det är också en verksamhet som fungerar både för kvinnor och män och är mer jämställt, säger Monika Bubholz.

Idag arbetar fem lönebidragsanställda på återbruket tillsammans med handledarna Björn Andersson och Helena Kjäll.

– Det har genom åren passerat ungefär 30 personer här som sedan gått vidare till studier eller jobb, säger Björn Andersson.

– Det här är så när den reguljära arbetsmarknaden man kan komma. De har blivit som en familj här, där man stöttar varandra, tillägger Helena Kjäll.

Hit skänks massvis av överblivna byggmaterial från en mängd byggföretag och även privatpersoner.

– Det är felbeställningar eller överskott och varje vecka blir det en överraskning vad som kommer in. Innan semestern fick vi två lastbilar med takpannor och isolering från Beijer. Vi fick tre containrar från PEAB med verktyg, skruv och mycket annat. Vi tog tillvara på dem, för det var redan avskrivet i deras projekt, säger Björn Andersson.

Nästan allt som kommer in går ut igen.

– Jag skulle säga att det är närmare hundra procent, det är bara frågan om tid.

Vad säljer ni mest av?

– Toaletterna är en storsäljare. Annars är diskbänkar, kyl, frys, isolering och tegel populärt bland våra kunder.

Prissättningen varierar.

– En tumregel är en tredjedel av nypriset för en vara som ser ut att vara oanvänd. Är den ouppackad så två tredjedelar av nypriset eller halva nypriset, säger Björn Andersson.

Möbelbibliotek för kommunen

Teknik- och fastighetsnämnden, som framöver kommer att ha huvudansvaret i driften, vill utveckla återbrukskonceptet och skapa en parallellverksamhet där kommunen ska kunna återbruka möbler inom sina egna verksamheter.

– När en kommunal verksamhet flyttar kanske man lämnar kvar möblerna och då blir vi en lagerhållare för dem. Så kan sedan dessa möbler återanvändas inom kommunen i andra sammanhang, förklarar Björn Andersson.

Det finns flera fördelar med det, menar Monika Bubholz (MP).

– Vi får synergieffekter när vi kan ha detta under samma tak. Vi kan använda samma truckar och liknande. Vi minskar nyinköp av möbler i kommunen och kan då göra en stor kostnadsbesparing. Kommunen köper möbler för ungefär mellan 40 och 60 miljoner per år och kan vi minska det med tio procent så kan det ha stor effekt ekonomiskt. Som kommun behöver vi dessutom jobba mer med återvinning och återbruk, säger hon.

Hur stor är acceptansen för att köpa begagnade möbler ?

– Det är en kulturfråga. Jag tror väldigt många vill bidra och det finns väldigt mycket fräscha saker här så jag tror inte att det blir ett problem, säger Monika Bubholz.

Monika Bubholz (MP), ordförande i teknik- och fastighetsnämnden.
Monika Bubholz (MP), ordförande i teknik- och fastighetsnämnden. Foto: Helena Karlsson

Möbellagret som byggs upp i återbruket ska bara vara till för kommunen. Allmänheten kan alltså varken lämna möbler eller köpa möbler.

För att finansiera återbruket begär Teknik- och fastighetsnämnden 3,5 miljoner kronor av kommunfullmäktige, som kommande månader ska ta ett beslut i frågan.

– Det är tuffa tider ekonomiskt nu men vi vill lösa detta när man på koncernnivå ser att det kan bli en jättevinst. Men en förvaltning kommer får ta kostnaden för att dra igång det. Så detta funderar vi på nu.

Hoppas kunna växa

Framöver vill man hitta en ny lokal för återbruket då dagens 400 kvadratmeter skulle behöva bli närmare 1 400 för att husera de skrymmande möblerna.

– Det är viktigt med en bra arbetsmiljö för de som arbetar. Och här ute på Sommarro ska det framöver bli bostäder. Så vi hoppas kunna flytta så snart som möjligt och då hitta en lokal lite mer centralt. Förhoppningsvis till årsskiftet, säger Monika Bubholz.

Tegel är en av de populäraste varorna på byggåterbruket.
Tegel är en av de populäraste varorna på byggåterbruket. Foto: Helena Karlsson

Artikeltaggar

ÅterbrukBjörn AnderssonBostad och byggenFastigheterKarlstadMiljöpartietMöblerMonika BubholzPeabSommarroTeknikTeknik och vetenskap

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.