Direkt från Europaparlamentet
Lika kritiskt som förslag och beslut granskas i riksdagen borde vi behandla initiativ på EU-nivå. Att vara emot och rösta nej till dåliga förslag är inte konstigare än att samma sak sker i svensk inrikespolitik, skriver Jessica Polfjärd.
I och med höstens entré påbörjar vi i Europaparlamentet den näst sista terminen innan det är dags för EU-val i juni nästa år. Även om det är långt kvar tills dess är det svårt att låta bli att fundera över vilka frågor som kommer att vara viktiga när hela Europa går till valurnorna och vad som blir särskilt viktigt från ett svenskt perspektiv.
Efter att ha tillbringat mer än fyra år i Bryssel och Strasbourg skulle jag säga att en trend som riskerar att förstärkas under nästa mandatperiod är hotet mot det aktiva svenska skogsbruket. Givet skogsbrukets betydelse för svensk ekonomi och välfärd borde hoten mot dess framtid vara en av de stora valfrågorna nästa år.
Europaparlamentet är och måste betraktas som en arena där politik som påverkar Sverige behandlas. Lika kritiskt som förslag och beslut granskas i riksdagen borde vi behandla initiativ på EU-nivå. Att vara emot och rösta nej till dåliga förslag är inte konstigare än att samma sak sker i svensk inrikespolitik. Det dyker nämligen tidvis upp initiativ och förslag på EU-nivå som riskerar att skada svenska intressen. Detta ser vi inte minst i frågor som rör skogen och hur den ska skötas.
Under de senaste åren har det aktiva skogsbruket gång efter annan ifrågasatts i och med initiativ på EU-nivå av politiker och tjänstemän som saknar en relation till skogsbrukarkulturen. Europas länder är olika och den svenska traditionen, där skogsägare vårdar sina marker för kommande generationer, är förhållandevis ovanlig.
Det leder till felaktiga underlag för de initiativ som tas. Våra svenska skogsbrukare borde behandlas som ett föredöme snarare än motsatsen. Tendensen att presentera förslag som hotar skogen leder till osäkerhet. När jag reser omkring i Sverige och träffar skogsägare är det många som ser orosmoln på horisonten.
Det behöver emellertid inte vara såhär. Europa arbetar just nu med att ställa om vår ekonomi från fossilt till förnybart. För mig har biobaserade produkter, däribland skogens, en självklar roll att spela i detta projekt. Sverige har många exempel på innovativa och framgångsrika företag som dagligen arbetar för att komma på nya användningsområden för skogliga produkter.
Svenska politiker borde inte skämmas över en av våra främsta näringar utan snarare vara stolta och dela med oss av framgångsrika exempel. Det är så politiker från andra länder gör och vi svenskar borde inte vara sämre. Lika självklart att säga nej till dåliga förslag borde det vara att främja skogsbruket och dess produkter där de har en roll att spela. Går någonting emot svenska intressen borde det vara en ryggmärgsreflex för svenska politiker. Det borde gälla alla.
I min mening borde den svenska debatten under EU-valet handla om hur vi på bästa sätt använder vårt medlemskap. Rätt använt kan det svenska EU-medlemskapet vara en otrolig tillgång för det aktiva skogsbruket, men det förutsätter att vi har ledamöter som aktivt arbetar för detta.
Jessica Polfjärd
Europaparlamentariker (M)