Mycket av det som kännetecknar en gemenskap återfinns i ett gemensamt språk. Att förstå och kunna göra sig förstådd.
Utan språket står den enskilde på utsidan och tittar in. Utan språket blir många situationer som en stumfilm från filmskapandets begynnelse, men utan de förklarande textrutorna. Tämligen lätt att feltolka. Därför är språkkunskaper en viktig del av integrationen.
I Sverige finns alla möjligheter för nyanlända att lära sig svenska. Svenska för invandrare (SFI) är en kommunal vuxenutbildning som erbjuder kostnadsfria kurser till personer som behöver grundläggande kunskaper i svenska. Problemet är att det är en stor skillnad på undervisningens kvalitet mellan de olika kommunerna. Detta har tydliggjorts i en statlig utredning från 2020 (SOU 2020:66).
Regeringen flaggar nu för att SFI-undervisningen skall ses över och högre krav skall ställas på såväl utövare som elever. Exempelvis talas det om införandet av en tidsgräns för SFI men också om en förbättrad matchning av elever och nivå på undervisning och att lättare kunna kombinera arbete och undervisning.
Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) beskriver det som en arbetsmarknadsåtgärd (Expressen 16/8). Arbetslösheten uppges vara tre gånger högre bland utrikesfödda jämfört med inrikesfödda. Någon som inte talar språket är inte heller den som står högst upp på listan för att få ett jobb. Samtidigt uppger nästan vart fjärde företag att bristande kunskaper i svenska är en orsak bakom rekryteringssvårigheter.
Men det är större än så. Med större krav på att lära sig språket kommer större möjlighet att vara en del av samhället. Att känna gemenskap. Språk är ett sätt att bryta barriärer och att skapa tillhörighet. Därför är det bra att SFI får högre status och att fler lär sig svenska.
Med ett bättre tillgodogörande av lektionerna i svenska kommer en större självständighet. Barn kommer i mindre omfattning behöva vara tolk för sina föräldrar i vardagen. Behovet av offentlig tolk i mötet med myndigheter minskar. Ett indirekt sätt att bryta den växande trenden och spara in på de 2 miljarder kronor som den offentliga sektorns samlade årliga tolkkostnader uppskattas till.
Exakt hur SFI-undervisningen framöver skall utformas är ännu under beredning i regeringskansliet. Det borde dock tas i beaktande hur dessa högre krav på SFI kan länkas till förslaget om kunskapskrav för permanent svenskt medborgarskap som just nu är ute på remiss (SOU 2023:25). Om medborgarskapsprovet, med en provdel i samhällskunskap och en provdel i svenska, införs kommer det troligen betyda ett ökat tryck på SFI-undervisningen. Det är därför bra att regeringen vill se en bättre samordning.
Om reformen av SFI-undervisningen i slutänden kan resultera i ett godkänt medborgarskapsprov kommer fler vilja gå kursen med godkänt resultat. Det är en win-win på alla sätt och vis. För individen och för samhället.