Stiftelsen Glaskogen har länge kämpat med ekonomin, trots ett växande antal besökare i reservatet och på vildmarkscampingen i Lenungshammar.
Nu ser en långsiktig finansieringslösning med de fyra stiftarkommunerna ut att komma till stånd, något som skulle möjliggöra nya planer för det välbesökta friluftsområdet, däribland ett nytt infocenter.
Det är mitt i högsäsongen när verksamhetschefen för Stiftelsen Glaskogen, Katrin Steverding, tar emot vid infocentret i Lenungshammar. Dammet yr på parkeringsplatsen där kanotlastade husbilar och glassätande barnfamiljer rör sig i en strid ström. När vi sätter oss för att prata dröjer det inte många minuter förrän telefonen ringer. Varmvattnet i servicehuset krånglar - igen.
Tillsammans med åtta anställda har Katrin och stiftelsen hand om närmare 29 000 hektar naturreservat, en camping, ett café, en kanotcentral, tre stugor, 30 mil vandringsleder och 15 mil kanotleder. Därtill omkring 35 vindskydd med eldstäder och torrtoaletter.
Vill sprida ut besökarna
Katrin, tidigare utvecklingsstrateg på näringslivsenheten i Säffle kommun, gör sin tredje sommar i Glaskogen.
– Jag drivs av att jobba med utveckling, berättar hon.
Och utveckling blir det. Inför denna säsong har man bland annat rustat upp kanotcentralen och infört ett nytt bokningssystem. Dessutom har en ny, förbättrad karta tagits fram och ett nytt häfte med vandringsförslag kommer ges ut inom kort.
– Vi vill sprida ut besökarna lite, så inte allt utgår från Lenungshammar.
Just koncentrationen kring Lenungshammar har blivit något av ett gissel.
– Om vi ska utvecklas och få fler besökare vill vi flytta ut från byn, det skulle både främja verksamheten och glädja lokalbefolkningen, tror vi.
Det finns därför planer på att anlägga ett nytt, större infocenter strax norrut, mellan de två campingplatserna. Men planerna beror på om markägaren är villig att upplåta mark, och om ekonomin tillåter.
Kämpat länge med ekonomin
– Stiftelsen Glaskogen är och har länge varit lite ekonomiskt eftersatt, berättar Katrin.
Förr fick stiftelsen flera statliga bidrag och stöd från Skogsvårdsstyrelsen och länsstyrelsen. Men de pengarna finns inte längre.
Men varför har ni ekonomiska bekymmer när ni har så många besökare?
– Jo, vi har omkring 80 000 besökare per år. Men av dem uppskattar vi att det bara är ungefär 30 procent som betalar för Glaskogskortet. Dessutom får vi omkring 1,1 miljoner totalt från de fyra stiftarkommunerna varje år, plus intäkter från Café Carl, campingen och kanotuthyrningen. Men våra kostnader för service och underhåll ligger på omkring 3,6 miljoner kronor per år så det går helt enkelt inte ihop. Vill vi höja kvaliteten på friluftslivet i Glaskogen behövs mer medel.
Café Carl sätter skogen på menyn: ”Någonting utöver det vanliga”Vad är Glaskogskortet?
Glaskogskortet köper du när du ska vandra, paddla eller cykla i naturreservatet och nyttja ved och eldplatser, vindskydd, övernattningsstugor, soptunnor och toaletter som finns i naturreservatet. Intäkterna går direkt till skötsel och underhåll av området.
Men nu skymtar en ekonomisk ljusning i horisonten. Samtal förs nämligen med de fyra stiftarkommunerna, Arvika, Eda, Årjäng och Säffle, om en långsiktig finansieringslösning. Förhoppningen från stiftelsens sida är kunna göra ett antal investeringar som kan bidra till ökad självförsörjning och i förlängningen ökade intäkter, men också en långsiktig bidragslösning.
Planer för framtiden
Och vart är ni i den processen?
– Diskussionerna pågår med kommunalråd och kommuncheferna i de fyra kommunerna, som alla uttryckt en vilja att utveckla Glaskogen och våra förslag ska finslipas under hösten. Men vi hoppas på en långsiktig finansieringslösning från 2025 och framåt.
Utöver att flytta infocentret, liksom servicehuset där campare kan duscha, vill stiftelsen bland annat modernisera och utöka campingen och höja kvaliteten på ledsystemet, bland annat genom förbättrad skyltning.
Förbättringarna tror hon kommer gynna de omkringliggande kommunerna på flera sätt.
– Om vi får fler besökare får ju även kommunerna det. Och vi informerar ju vi inte endast om Glaskogen utan även om besöksutbudet i de fyra kommunerna. Man räknar med att en husbilsresande spenderar omkring 400 kronor per dag per person på nöjen och bensin, så det blir ju intäkter förstås. Dessutom köper stiftelsen tjänster och varor av flera lokala företag, till exempel inom naturturism, så jag ser oss också som en motor för en levande landsbygd.
Avverkningar i reservatet
Att det bedrivs ett aktivt skogsbruk med kalhyggen i Glaskogen är något som kritiserats av bland andra Naturskyddsföreningen, hur upplever du att besökarna reagerar på avverkningarna?
Glaskogen: Marknadsförs som vildmark – två procent av skogen är skyddad– Många tror att naturen per automatik är skyddad eftersom det är ett naturreservat men i vårt fall är reservatet instiftat för att främja friluftslivet, så det direkt med naturvärden att göra, mer än att det är ett vackert naturområde. Men visst påverkar det besökarnas upplevelse och avverkningarna har blivit fler.
Ofta hänvisas besökare till de områden som är intakta och särskilt skyddade.
– Absolut blir en del besvikna. Speciellt svenska besökare faktiskt, de har väl en annan förväntning än de utländska.
Sönderkörda vägar och sly som behöver röjas bort de första åren efter en avverkning tar också mycket av verksamhetens tid i anspråk.
– Speciellt eftersom vi bara är fem personer som är ute i reservatet och jobbar med det. Men generellt har vi en mycket god kommunikation med Stora Enso och hoppas det blir färre avverkningar framöver.
Satsar på året-runt-aktiviteter
Framöver ser Katrin stor potential för utveckling, och de ekonomiska bekymren till trots ser Glaskogen ut att gå mot ett rekordår intäktsmässigt - det tredje på raken.
– Det är ett stort internationellt besöksmål och ett viktigt friluftsområde för värmlänningar. Och det ligger helt i tiden.
Även klimatförändringarna påverkar, tror hon.
– Vi märker att husbilsresenärer inte vill bo i husbil i Spanien när det är 35 grader varmt. Så många kommer hit istället.
Dessutom satsas mer på året-runt-aktiviteter.
– Under höst- och sportlov har vi börjat med aktiviteter för barn, som att lära sig om vad man gör om man går vilse i skogen, skjuta med pilbåge, naturbingo och en tryckverkstad med växter från skogen.
De ser också möjligheter med paket för fiske och guidade turer, som bäversafari och matlagning över öppen eld under vinterhalvåret.
– Vi försöker skruva på allt vi kan och blir hela tiden lite bättre. Och vi är ett starkt gäng som jobbar åt samma håll - det är jätteviktigt.