Det var i lördags som 78-åriga Stina blev biten av en hund. Hon fick åka ambulans till jourmottagningen och plåstras om.
Nu vill hon tacka killarna som hjälpte henne på plats.
Stina är van vid hundar och vet hur man ska bete sig runt dem. När hon var ute och gick i lördags kom hon till en korsning där det stod en man, inte förrän hunden kom springande fick hon syn på mannens hund.
Det är inte alltid att det finns folk på plats. De här var betydligt yngre, de var snabba och lugnade ner mig.
Schäfern började skälla och bet henne i handen och blodet forsade fram.
– Jag blev jätterädd, säger Stina som egentligen heter något annat och vill vara anonym.
Hon berättar att det kom en kille från en bil som hade stannat till. Han och hans kompis hade hört och sett allt.
– Han frågade hur det var och hjälpte till att trycka för det var en blodåder som träffats så det sprutade blod.
Han bad sin kompis att hämta grejer, han hade jobbat inom sjukvården.
– Jag hade världens tur som fick hjälp av en sån.
Killen hjälpte till att lägga om såret.
– Han tog hand om mig. Han sa till den andra killen att ringa polis och ambulans.
Fick äta penicillin
Stina berättar att ambulansen inte behövde öppna omläggningen.
– Det var så bra gjort, säger hon.
Hon fick i stället följa med till jourmottagningen i Kristinehamn där de gjorde rent såret, tejpade med stripes och gav henne en stelkrampsspruta.
– Det var inte så djupa grejer men det kom i en åder, säger hon.
Efter det fick Stina hämta ut penicillin.
– Jag har inte haft ont av det. Det har läkt bra.
Stina är väldigt tacksam mot killarna som hjälpte henne.
– Det är inte alltid att det finns folk på plats. De här var betydligt yngre, de var snabba och lugnade ner mig. Att man kan få träffa killar som är så hjälpsamma.
Oprovocerat
Stina påpekar att hon inte anser att det är hunden som det är fel på utan att det är ägaren som är ansvarig.
Hon har själv haft många hundar och hennes döttrar har hundar.
– Jag är hur van som helst och jag har aldrig haft problem med schäfer.
Hon är väl medveten om att man inte hälsar på främmande hundar hur som helst.
– Det syns på en hund om den vill bli bekant.
Var det helt oprovocerat?
– Jajamän, man skulle kunna tro att jag försökt klappa den men det gjorde jag inte.
Fotnot: Stina heter egentligen något annat.