Hoppa till huvudinnehållet

Först för torrt och sedan för blött – ”svår sommar” för lantbruket

Publicerad:
Här var det mycket vatten, tänker kanske en av lantbrukaren Lisbeth Svenssons kor. Ett 30-tal kor fick panikflyttas när Klarälven svämmade över en hage i helgen. Sommaren har varit tuff för det värmländska jordbruket.
Här var det mycket vatten, tänker kanske en av lantbrukaren Lisbeth Svenssons kor. Ett 30-tal kor fick panikflyttas när Klarälven svämmade över en hage i helgen. Sommaren har varit tuff för det värmländska jordbruket. Foto: Foto: Lisbeth Svensson

Först torka och sedan ösregn. Lantbrukaren Lisbeth Svensson i Basterud säger att det har varit en tuff sommar.

I helgen simmade det svanar i en av djurens beteshagar.

– Det har blivit mer extremer, med skyfall på kort tid, säger hon.

Det besvärliga sommarvädret gör att det knappast blir ett rekordår för det värmländska jordbruket.

Början av sommaren var torr, så torr att det ställde till det för det värmländska jordbruket. Det föll mindre regn än normalt i hela länet, enligt SMHI.

Men sedan vände det och juli blev blötare än normalt. Detsamma gäller även första halvan av augusti.

Lisbeth och Leif Svensson i Basterud har dikor och har haft en tuff sommar.

– Det började väldigt torrt och växte dåligt. Det fanns ingenting att slå först på vissa ställen, säger Lisbeth Svensson.

Lantbrukaren Lisbeth Svensson berättar att sommaren först var för torr och sedan för blöt. ”Det har blivit mer extremer”, säger hon om vädret.
Lantbrukaren Lisbeth Svensson berättar att sommaren först var för torr och sedan för blöt. ”Det har blivit mer extremer”, säger hon om vädret. Foto: Foto: Privat

Sedan slog det som bekant om och häromveckan kom ovädret Hans.

– Det var högt flöde redan innan så det gick så snabbt.

Panikflytt av djur

Vattnet trängde upp genom marken i en av hagarna, där ett 30-tal små och stora djur gick på bete.

– Djuren kom simmande, säger Leif Svensson.

– Vi panikflyttade djuren, fortsätter Lisbeth.

Nu finns de på andra betesmarker som är högre belägna.

– Dit får vi köra mat just nu, men snart kan vi ta djuren till andra beten för att det sjunker undan, säger hon.

Allt vatten kan även påverka vallodlingen.

– Vissa partier är väldigt blöta, så det är väl knappt att det bär traktorn där. Men blir det torrt framöver får vi hoppas att vi kan ta rätt på allt.

Just att det har varit långa perioder med samma väder har ställt till det.

När människans utsläpp av växthusgaser värmer upp jorden ökar risken för extrem nederbörd.

– Det har blivit mer extremer, med skyfall på kort tid, säger Lisbeth Svensson.

Det här, i kombination med att flera dammar rivs ut, gör att hon oroar sig för framtiden.

– En önskar väl en mer normal sommar.

Sämre kvalitet

Erik Forsberg är ordförande för LRF i Värmland.

– Det kommer att bli ett rätt tufft år, känns det som.

Än har han inte hela bilden, men berättar att det vete och korn han själv odlar kommer att bli djurfoder.

– Spannmålen kom i gång dåligt och det som vi ska försöka bärga nu mår dåligt i den fuktiga luften och regnet, så det sätter ner kvaliteten, säger han.

Både mängden och kvaliteten på den värmländska spannmålen blir sämre i år på grund av vädret, enligt LRF-ordföranden Erik Forsberg.
Både mängden och kvaliteten på den värmländska spannmålen blir sämre i år på grund av vädret, enligt LRF-ordföranden Erik Forsberg. Foto: Tommy Pedersen

Han bedömer att både mängd och kvalitet överlag blir sämre än vanligt på det värmländska spannmålet i år.

– Det kommer att bli mycket foderspannmål i Sverige och Värmland som det ser ut, så det är tur att vi har djur som kan tillgodogöra sig det vi skördar nu.

Växande risk

Hur intäkterna påverkas är lite oklart, enligt Erik Forsberg.

– Världsmarknaden styr mycket av priserna på spannmål, så det är väldigt avhängigt av hur skördarna går i övriga världen och Ryssland- och Ukrainakonflikten påverkar också.

Däremot kan andra- och tredjeskördarna av vall bli bra – om de går att komma åt.

– Det börjar märkas att markerna är mättade med vatten och det blir svårare att komma ut på fälten och få tag på de grödor vi har.

Risken för perioder av längre torka eller kraftigare regn ökar. Hur tänker LRF om det?

– Att man behöver stärka lönsamheten i våra företag, så att man klarar att göra de investeringar som behövs, dels dräneringar av åkermark, dels att gemensamt ägda dikningsföretag sköts.

Enligt Erik Forsberg klarar väl dränerad mark både torra och blöta år bättre. Just dränering anser han att fler aktörer behöver lägga pengar på.

– Sedan kan man även behöva investera i bevattningsutrustning för att möta de här cyklerna som verkar komma tätare.

Läs tidigare artiklar:

Så ska Karl-Johan få en fossilfri gård: ”Vill inte bli ett offer”Faran inte över för torkdrabbade bönderBonden Anders om regnet: ”Värt hur mycket som helst”Bönderna höjer beredskapen mot torkan: ”Lagren är tomma”

Artikeltaggar

Erik ForsbergKlarälvenKlimatLRFNederbördRegnRysslandSMHITorkaVäderVärmlands länVatten

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.