Yttrande- och demonstrationsfriheten är omistliga grunder i ett demokratiskt samhälle. Men de friheterna bör tolkas enligt ovanstående stadgar för att balanseras mot andra omistliga grunder, skriver Johan Unger.
Är det en balanserad lagtolkning av yttrandefriheten i vårt land, om den motverkar medborgarnas och samhällets välgrundade intressen och säkerhet? Polisen och Kammarrätten har tolkat yttrandefriheten så. Påskkravallerna i Örebro med flera platser, har triggat till våld, skadat personer och material, överbelastat polis och domstolar samt kostat flera tiotals miljoner.
I sommar har demonstranter fått tillstånd att bränna Koranen och Toran. Muslimer protesterar i olika länder, ambassaden i Bagdad stormas, diplomatiska och kommersiella relationer av bryts. Frågan är uppe i FN. Är yttrande- och demonstrationsfriheten gränslösa, absoluta?
Ska inte rättsstaten balansera olika rättsanspråk? Vi har en yttrandefrihetsgrundlag som ger mycket stor frihet att yttra sig, det är omistligt. Men den stadgar också om yttrandefrihetens gränser. Det är den inte ensam om.
Så skriver du en debattartikelI regeringsformen kapitel 2, §23 står det: ”Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas av hänsyn till... allmän ordning och säkerhet." Och i §24: "Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas med hänsyn till ordning och säkerhet..." Ska inte regeringsformen gälla?
FN stadgar yttrandefriheten men också i artikel 29: ”En var har plikter mot samhället... Vid utövandet av sina fri- och rättigheter må envar underkastas, respekt för andras fri- och rättigheter samt att tillgodose det demokratiska samhällets rättmätiga krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd.” Har Sverige inte ratificerat FN:s stadgar?
Europakonventionen stadgar yttrandefriheten som en av de mänskliga rättigheterna, men också villkoren för den. Artikel 29: ”Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana... inskränkningar... som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till... förebyggande av oordning eller brott, skydd för hälsa.” Har Sverige inte undertecknat även Europakonventionen?
Yttrande- och demonstrationsfriheten är omistliga grunder i ett demokratiskt samhälle. Men de friheterna bör tolkas enligt ovanstående stadgar för att balanseras mot andra omistliga grunder i vårt demokratiska samhälle. Har det gjorts när hälsan skadats, brott har begåtts, den allmänna ordningen störts och säkerheten är hotad i Sverige och utomlands som under den gångna tiden?
Kan en lokal ordningsstadga ha prioritet i en globaliserad värld? Det behövs en balanserad lagtolkning av yttrandefriheten.
Johan Unger
Präst, Gåsborn