I en tidningsartikel i VF nyligen kom behovet av hundrastgårdar i Karlstad kommun åter upp. Det var en hundägare i Skåre som ville ha möjlighet att släppa sin hund lös under ordnade former.
Redan i maj förra året tog jag upp behovet av stora rastgårdar, för stora hundar, vilket fick till följd att många hundägare hörde av sig till kommunen via så kallade e-förslag.
I en annan tidningsartikel i VF den 22 juli säger chefen för ”offentlig utemiljö vid teknik och fastighetsförvaltningen”, Charlotte Gustafsson, att man har fått över 200 underskrifter på e-förslag från hundägare. Hon säger även att man kommer att överlämna ärendet till nämnden senast i oktober.
Den 2 augusti får jag ett mejl från Anna Mossberg som är enhetschef parkenheten inom avdelningen för offentlig miljö i Karlstad kommun. Hon har då inte fått något uppdrag av nämnden.
Den 1 oktober intervjuades Marianne Fröding i VF. Hon är samordnare på kommunens teknik och fastighetsförvaltning och utreder ett (1) av medborgarförslagen om fler rastgårdar i Karlstad.
I tidningsartikeln svarar enhetschefen Anna Mossberg att man planerar ytterligare en rastgård i stan. Hur svårt kan det vara?
Kunde man ha den förra rastgården bredvid Brigadmuseet borde man kunna ha en på andra sidan E18 , på Norra fältet. Jag föreslog redan för ett år sedan att använda den gamla ”kastplanen”.
Den är redan inhägnad. Det fattas bara grindar och en behållare för bajspåsar så har man en utmärkt rastgård för alla hundtyper. Dessutom helt gratis.
För de hundägare som inte vill ta sig dit för fot så finns det en utmärkt och helt ny parkeringsplats alldeles intill.
Jag har levt hela mitt liv med hundar så vill kommunen ha lite hjälp så ställer jag gärna upp.
Annars frågar jag mig igen: HUR SVÅRT KAN DET VA?
P-G Thunström
Karlstad