5 augusti firas Ängens dag och inför det lät NWT en ängsinventerare visa vägen genom en värld full av små blommande under och en buffé för bevingade vänner.
Med några långa kliv ut från den asfalterade gångstigen ställer sig Agnes Eriksson mitt i grönskan och pekar på en vit blomma.
– Här har vi nysört och det indikerar frisk mark, säger hon.
I det här sammanhanget betyder ”frisk mark” mark som är mittemellanfuktig. Denna två år gamla äng strax norr om Kroppkärrsbadet är alltså varken en fuktäng eller en torräng.
Inventerat 19 hektar
Agnes Eriksson arbetar på företaget Greensway och i sommar har hon och en kollega inventerat 19 hektar av de före detta gräsmattor som Karlstads kommun ska förvandla till ängsmarker.
Resultatet har överraskat henne lite. På många av de blivande ängarna har redan andra örter än gräs börjat ta plats. Hon förklarar att det till stor del beror på hur mycket näring det finns i marken.
– Ett tecken på att vi har mycket kväve och fosfor är när vi får det här höga gräset med hundäxing, rajgräs och timotej, säger hon.
Inte näringsrikt
Just här är marken alltså inte särskilt näringsrik. I rask takt pekar hon ut röllika, rödklint, gulvial, kråkvicker och prästkragar. De frodas när de slipper trängas med det höga, snabbväxande gräset.
När hon inventerade de blivande ängarna utgick hon från en lista med växter som är gynnsamma för pollinatörer och växter som säger något om hur marken används. Sammantaget ger de en bild av hur långt på resan till riktig äng som den tidigare gräsmattan har kommit.
Med den informationen kan sedan kommunen göra skötselplaner för de olika ängsmarkerna. Vissa kommer snabbt att förvandlas till äng medan gammal åkermark behöver betydligt längre tid på sig.
Agnes Eriksson är snart färdigutbildad naturvårdsbiolog och även om uppdraget här är att inventera växter ser hon helheten.
– En flockfibbla! Det är också lite kul, för det finns praktbyxbi här och de äter pollen från flera olika fibblor men flockfibbla är favoriten. Det är ett så roligt bi för det ser ut som en liten cowboy som flyger. Hon har riktigt stora pollenbyxor på benen, berättar Anges Eriksson.
Det finns en solklar koppling mellan ängsprojektet och praktbyxbiet.
Anna Mossberg – kommunens parkchef och den som har beställt inventeringen – förklarar att arbetet med att skapa ängsmarker handlar om att stärka den biologiska mångfalden. Hon tar ett exempel från sin vardag.
– Jag fick en fråga via kontaktcentret om vad vi gör för fåglarna. ”Matar ni fåglarna?” Nej, fåglarna måste kunna mata sig själva. Vi måste se till att ekosystemet funkar. Så om vi börjar med ängar och död ved så att det blir mer insekter och då får fåglarna mat, konstaterar hon.
Och mycket riktigt är det en hel del insekter på ängsväxterna här vid Kroppkärrssjön. En flugbagge här, en liten fjäril där. Humlor surrar och små solitärbin kryssar mellan blommorna
– Det finns insektsarter för alla växter. Alla växter utnyttjas av någonting, förklarar Agnes Eriksson.
Men inte bara insekter ha nytta av ängen. Hon berättar om när hon inventerade en äng nära älven.
– När jag går där i gräset så hör jag ett högt ”iiii!” och jag flyger upp. Då har jag nästan sparkat till en liten harunge som gömde sig i gräset. De utnyttjar också ängen.
Anpassar skötseln
Anna Mossberg berättar att hon och hennes kollegor kommer att gå igenom resultatet av inventeringen under hösten. Sedan anpassar de skötseln av ytorna så att de så snabbt som möjligt förvandlas till ängar. Hon räknar kallt med att det kommer att ta flera år.
– Det är det som är så jobbigt. Man måste ha tålamod, säger Agnes Eriksson med ett skratt.
Ängens dag
Ängens dag infaller första helgen i augusti och instiftades av Naturskyddsföreningen för drygt 30 år sedan. I år är Ängens dag 5 augusti.
Syftet är att uppmärksamma och bevara de ängar som finns kvar. Anledningen är att ängar är de mest artrika miljöer som finns i Sverige.
Att ängar har minskat så kraftigt – bara en bråkdel återstår jämfört med för ett sekel sedan – beror på att det är en naturtyp som kräver att människor slår dess gräs och örter, så kallad slåtter.