Kritikstorm när kommunen lät gräsmattor växa – nu har den bedarrat

När Karlstads kommun 2021 i stor skala började göra om gräsmattor till ängar möttes de av en massa kritik.

– Det var hallabaloo de första månaderna, säger Anna Mossberg, parkchef på kommunen.

Nu har kritiken bedarrat.

Oklippta gräsmattor väcker känslor och just nu får skånska Helsingborg en hel del kritik av sina medborgare för att de låter gräset växa.

Samma sak hände i Karlstads kommun för två år sedan. Parkchefen Anna Mossberg berättar att de i ett svep lät göra om närmare 20 hektar gräsmatta till ängsmark.

En åtgärd som inte passerade obemärkt.

– Jag kan säga att det var både ris och ros. Vi satte upp skyltar om varför vi gjorde det och försökte kommunicera vilken metod vi använde – att det är en långsiktig process. Det kommer att se ut som kriget, ni har rätt! Det här är inget roligt men det bara är något vi måste jobba oss igenom, berättar hon.

Insatser gav effekt

Och hon tycker att informationsinsatserna tycks ha gett effekt. Kritiken mot ängsytorna har i stort sett lagt sig.

– Jag tycker att folks medvetenhet har ökat i det här och förståelsen för allvaret i att vi tappar den biologiska mångfalden har ökat, säger Anna Mossberg.

Inventering

Med långsiktighet menar hon flera år, men redan i år låter de göra en första, översiktlig inventering av några utvalda ängsytor. Syftet är att se om utvecklingen går åt rätt håll, om det finns några insatser de kan göra för att skynda på utvecklingen och för att se så att invasiva arter inte tar över.

– Vi får också se om vi ska analysera slåttertiden. Nu slår vi alla ängar samtidigt. Syftet är att magra ut marken och då spelar det ingen roll när vi tar gräset, säger hon.

Förändra slåttertider

När marken blir näringsfattigare kan andra arter, till exempel ängsblommor, klara konkurrensen från gräset och vi får en blommande äng.

– Om vi ser att de här växterna skulle gynnas av en tidigare eller senare slåtter så kommer vi att förändra arbetsmetoden för de ytorna, fortsätter hon.

Att det finns stora skötselkrävande gräsmattor i städernas bostadsområden utanför stadskärnan har en historisk förklaring. När områdena byggdes under decennierna efter andra världskriget anlade man de här gräsytorna för att knyta ihop områdena.

– Den tanken är rätt och den vill vi inte urholka. Men samtidigt är det så att alla måste dra sitt strå till stacken och vänja sig vid en annan typ av miljö, säger Anna Mossberg.