Regeringen tillsätter en utredning för att införa strängare straff. Bland annat vill man dubbla straffen för brott kopplade till gängkriminalitet. Oppositionen, genom Ardalan Shekarabi (S), hävdar att detta inte är en åtgärd som relaterat till gängen.
Det är ett stort utredningsuppdrag som justitieminister Gunnar Strömmer (M) lämnar över till nuvarande riksåklagare Petra Lundh. Direktiven är tydliga. Det handlar om att utreda hur detta skall implementeras, inte vad som skall göras.
Om två år skall Lundh presentera hur rättsväsendets straffskalor skall anpassas till nuläget. Strömmer berättade under onsdagens pressträff på regeringskansliet att många remissinstanser samt lagrådet liknat regelverket vid ett lapptäcke. Detta på grund av många små förändringar. Därför är det välkommet att ett helhetsgrepp nu tas och att direktiven för detta är tydliga.
En tydlig indikation på den riktning Strömmer vill staka ut är att de nyligen höjda straffen för våldsamma gänguppgörelser skall skärpas ytterligare. De som begår brott där gängens våldskapital realiseras eller används som påtryckning skall dömas till dubbelt så långa fängelsestraff som de straff de får med nuvarande lagstiftning.
Regeringen vill också ta ett steg bort från den fängelsepresumtion som finns i dag. Allvarliga brott skall i större utsträckning än nu leda till fängelse. Detta i kombination med att en sänkning av mängdrabatten har potential att ge stora effekter på hur länge den som döms för gängrelaterad brottslighet hålls borta från våra gator.
När Gudrun Nordborg, Vänsterpartiets rättspolitiska talesperson, intervjuas av SVT pratar hon i vanlig ordning om att jobba förebyggande. Med tanke på situationen som råder, och belastningen på rättssystemet, är det i paritet med att högtravande stå på andra sidan gatan och prata om hur bra det är med brandvarnare när grannens kåk står i lågor.
Den mest förebyggande åtgärden just nu är att se till att de som begår lejonparten av de grova brotten, framför allt i gängmiljö, lagförs. De straff domstolarna dömer ut nu ses inte som konsekvenser så kännbara att det hindrar brottslingar från att gång på gång återfalla i kriminalitet.
En ekvation där straffets avskräckande effekt saknas resulterar i ett samhälle där systemhotande brottslighet får frodas. De åtgärder som nu är under utredning ser hårda ut på papperet. Men att inte ta i med hårdhandskarna nu skulle sätta oss i en ännu svårare situation som då tarvar ännu hårdare tag. Detta kommer med största sannolikhet angripas från de vanliga skyttegravarna.
Inom kort har någon ringt Anne Ramberg och Socialdemokraternas Ardalan Shekarabi har redan laddat den stora kanonen med en förladdning av medvetna missförstånd. Följt av en stridsspets med insinuationer om att Socialdemokraterna antingen hade gjort det här bättre eller redan hade börjat styra skutan åt precis det här hållet.
Shekarabi hävdar till och med att dubbla straff för gängkriminella, skärpning av straffskalorna för brott som är vanliga i kriminella nätverk samt kraftigt minskad mängdrabatt inte är åtgärder riktade mot just gängen. Inte undra på att tidigare S-ledda regeringar aldrig fick tummen ur när det gällde att bekämpa gängkriminaliteten.