Litteraturfestivalen växer på Mårbacka: ”Får hjärtat att bulta lite extra”

Både Augustprisvinnare och Lagerlöfpristagare är på ingång. Deckardrottningar kommer att möta klimatdebatt och såväl glesbygdsnoir som kärlek ska in på Loftet.

Litteraturfestivalen på Mårbacka den 28-29 juli har ett program med en bredd som lovar gott.

– Festivalen växer för varje år, säger Yvonne Ihmels.

Hon är den erfarna kulturjournalisten som är en av initiativtagarna till Litteraturfestivalen på Mårbacka, som i år går in på sitt fjärde varv. Första året blev det en pandemianpassad digital variant, men sedan har det blivit författarmöten i stor skala och full frihet.

”Nästan alla har sagt ja”

Yvonne Ihmels kontaktbok är välfylld och hennes rykte som kulturskribent grundmurat gott, men själv menar hon att det är platsen som har en speciell dragningskraft på författarna.

– Namnet Mårbacka har en lyster omkring sig. Selma Lagerlöfs Mårbacka - det får hjärtat att bulta lite extra inte bara hos oss svenskar, utan Selma Lagerlöf och Mårbacka är ett av våra främsta varumärken. För att citera Bengt Berg är kulturen lika mycket naturtillgång som vattenkraften, stålet och malmen. Berättandet och skönlitteraturen är en naturtillgång för Värmland och för Sverige utomlands! säger Yvonne Ihmels.

Nästan alla författare hon frågat genom åren om medverkan på festivalen har sagt ja, avslöjar hon. I år radar hon upp namn som Agneta Pleijel, Augustprisvinnarna Lina Wolff och Marit Kapla, 2022 års Selma Lagerlöfpristagare Inger Edelfeldt och Hanne Ørstavik.

– Hon är en av Norges främsta författare. Hennes senaste bok heter Ti amo, Jag älskar dig, och handlar om kärlek och vad det betyder att älska och att öppna sig för en annan människa, berättar Yvonne Ihmels om den sistnämnda.

Burlesk och höglitterär

Temat för årets festival är ”det föränderliga landskapet”.

– Och det berör ju såväl yttre som inre förändringar, säger Yvonne Ihmels.

Till dem som ger perspektiv på det inre hör Lina Wolff, hyllad för sin roman Djävulsgreppet och Augustprisad för ”De polyglotta älskarna”.

– Många säger att hennes prosa är både fräckt suggestiv och rolig på samma gång, burlesk och höglitterär.

Agneta Pleijel skildrar också ofta inre förändringsresor, inte minst i sin självbiografiskt färgade romantrilogi, vars tredje del kommer nu i höst. Efter Spådomen och Doften av en man väntar Sniglar och snö.

Marit Kapla kommer att berätta om böckerna Jakten på det autentiska och Kärlek på svenska.

Film och teater på Loftet

– Marit Kapla har blivit nästan lite av husförfattare och har varit med alla år här. Det är fint.

Senaste boken, Kärlek på svenska, grundar sig på samma intervjuer som Staffan Julén gjort en film av och långfilmen avslutar fredagens program.

Det blir också teater på årets festival: skådespelarna Eva-Mi Tapper och Carina Ekman ger enaktaren Brukstösera, om hur pojkarna gick direkt från skolan till bruket och flickorna gjorde - ja, vad då?

Om skogen

Det föränderliga yttre landskapet diskuteras framför allt under en av lördagens programpunkter. Anna Dahlqvist, författare till romanen ”Det är tropiska nätter nu”, möter Alexandra Urisman Otto, klimatreporter på Dagens Nyheter och Maciej Zaremba som skrivit boken Skogen vi ärvde, som kommer i ny upplaga i höst och handlar om...

– ...hur lätt det varit och fortfarande är att kalhugga, berättar Yvonne Ihmels.

Deckare och glesbygd

2023 års litteraturfestival laddas också med en programpunkt där Carina Burman berättar om deckarförfattare hon skrivit om och med glesbygdsnoir signerad Mimmi Jensen Gellerhed, som skrivit romanen Vaken.

– Hon sätter fingret på något väldigt viktigt. Är det så här glesbygden ska skildras? Skitiga, fattiga och elaka ungefär, eller är det så att vi kan resa oss och försvara oss? säger Yvonne Ihmels med ett leende.

Yvonne Ihmels bor i Stockholm, men har starka rötter i Värmland: är född i Lysvik och har växte upp där och i skogen utanför Munkfors. Hon är redo att dra en lans både för glesbygd och kulturen – och nog kan det behövas.

”Låt kulturen få leva”

Hon nämner hur regionbidraget till litteraturfestivalen krympts trots att festivalen växer, men också Region Värmlands beslut att spara bort Värmlandsmontern på Bokmässan, efter att kostnaden ställts mot läsfrämjande för barn.

– Istället för att kulturen ska finnas på nåder ska man jämföra med andra verksamheter inom regionen. Kanske kan man hyvla lite där, så vi kan ha en rejält stor monter på bokmässan i Göteborg utan att barn och ungdom ska få minskad kultur. Låt kulturen få leva tycker jag. Varför ska kulturen alltid vara på nåder? Jag skulle vilja se kulturstrejk ibland i ren ilska. Tänk om Netflix skulle stänga ner strömningstjänst i en månad, vilka protester det skulle bli! Eller om alla sa ”nu blir det ingen kultur mera, för ni uppskattar inte det vi gör”.

Efterlyser civilkurage

Fler borde säga ifrån, tycker hon.

– Det finns för mycket anpasslighet i dagens samhälle. Folk är lite ängsliga och anpassar sig väldigt lätt. Jag tycker det saknas civilkurage och jag tycker att några av de författare som vi har bjudit hit verkligen har visat civilkurage i sitt liv, som Agneta Pleijel till exempel och Maciej Zaremba.

Hon ser en fara i vart politiken är på väg med Sverige och kulturen.

– Vi måste förhålla oss till hur vi ska förhålla oss till att hålla oss fast vid ett demokratiskt samhälle, där det inte bara är publiktillströmning som räknas. Vi har sålt mer biljetter i år än vi nånsin har gjort, men jag tycker inte att det är det som egentligen ska ge betyg på en verksamhet. Det måste också finnas platser där man får lov att gå på djupet, som måste få vara fredade för att folk ska få tänka stora tankar och inte anpassa sig hela tiden.

Växande och visioner

Yvonne Ihmels hoppas på fortsatt växande för litteraturfestivalen. 2023 års upplaga är fyra dagar mot tidigare två, om man räknar med en snabbt fulltecknad, inledande skrivarkurs med författaren Sara Lövestam, men det finns fler sätt att utveckla:

– Jag tycker att litteraturen har en alldeles självklar plats på Mårbacka. Det hade varit så fint om det fanns ett residens för författare här, under några sommarmånader.

Det är så klart många utmaningar kring att skapa en festival. Vilken är din drivkraft?

– Mårbacka. Jag kommer ihåg när jag var åtta år och var här på mitt första skolbesök. Man satte på bandspelaren på slutet där man får höra Selma Lagerlöfs röst och jag var fullkomligt hänförd. Jag minns den känslan och jag minns att jag tänkte att det hade varit roligt om hon var min mormor. Inte för att jag inte tyckte om min mormor, det var också en väldigt spännande person, men jag hade velat ha henne som släkting.