Utsläppen kan kapas med en fungerande kompetensförsörjning till Värmland

En rad åtgärder behöver vidtas för att lyckas med kompetensförsörjningen och för att den gröna omställningen inte ska stanna av, skriver Marcus Dahlsten med flera.

Konkurrenskraft är en förutsättning för den gröna omställningen. Konkurrenskraft innebär goda förutsättningar för företagen att kunna bedriva sin verksamhet, att kunna växa och utvecklas vilket i sin tur ger intäkter till att investera i ny effektivare teknik för minskade utsläpp. Samtidigt ställs nu ökade krav på kompetensförsörjningen till Värmland.

Basindustrin är viktig för Sverige då den genom sin export bidrar till både BNP och välfärd. Just nu befinner sig både basindustrin och transportsektorn mitt i ett teknikskifte som den gröna omställningen innebär. Flera stora satsningar runtom i landet och i länet förstärker den bilden.

Samtidigt förutsätter svensk industris konkurrenskraft effektiva och fungerande transporter. Utan transporter skulle inga varor levereras, varken företag eller människor emellan. Transporterna – såväl inom gods- som inom persontransportområdet – är en motor som möjliggör industrins gröna utveckling och tillväxt.

En rapport från Industriekonomerna och de uppgifter vi har just nu visar att planerade industrisatsningar innebär ett behov av ytterligare cirka 30 000 anställda inom industrin de närmaste åren. En person inom basindustrin medför att ytterligare 1,9 jobb skapas i andra branscher. Samtidigt utexaminerar gymnasieskolans industritekniska program mindre än hälften så många elever som industrin behöver rekrytera.

Dessutom gäller att var fjärde medarbetare går i pension inom en tioårsperiod. Transportsektorn är också den stadd i en teknisk utveckling och har ett massivt rekryteringsbehov. Fram till 2035 behöver transportsektorn rekrytera 150 000 nya medarbetare. Även för transportsektorn gäller att gymnasieskolan utbildar cirka hälften av de kommande årens kompetensbehov.

En rad åtgärder behöver vidtas för att lyckas med kompetensförsörjningen och för att den gröna omställningen inte ska stanna av.

Utbildningssystemet måste bättre spegla arbetsmarknadens behov för att möta både industrins och transportsektorns efterfrågan. I dag är matchningen på arbetsmarknaden bristfällig. Därför är resultatet av den pågående implementeringen av gymnasieskolans dimensionering av största betydelse.

I Värmland finns Teknikcollege och Motorbranschcollege, industrins och transportsektorns olika modeller för samverkan och utbildningskvalitet. Det är bra exempel på hur man storskaligt kan arbeta med kompetensförsörjning. Vi vill se en nationell ekonomisk stöttning av de här initiativen.

Attraktionskraften och utbildningsplatserna i yrkesprogrammen behöver öka och kvalitén stärkas. Urvalsreglerna för Yrkesvux behöver ändras så att fler får möjlighet till yrkesväxling och livslångt lärande även om de inte står längst ifrån arbetsmarknaden. Yrkesvux ska vara en möjlighet till kompetensutveckling även för de som har gymnasieutbildning och jobb. Finansieringen behöver också permanentas och bli mer långsiktig.

Det måste även vara attraktivt att bo där arbetskraften behövs, en fungerande samhällsinfrastruktur där transporter utgör en viktig del. Det kommer krävas betydande satsningar på att förbättra vägarna i och till bland annat Värmland men tyvärr har delar av det statliga vägnätet tillåtits förfalla.

Stärkt konkurrenskraft är en förutsättning för den gröna omställningen. Med rätt förutsättningar kan svenska basindustrin och transportsektorn fortsatt vara världsledande men då behöver kompetensförsörjningen lösas och det brådskar.

Marcus Dahlsten

Vd, Transportföretagen

Jesper Hedin

Ansvarig kompetensförsörjning, Industriarbetsgivarna

Per Hidesten

Vd, Industriarbetsgivarna

Caj Luoma