Hoppa till huvudinnehållet

Ett friluftslyft skulle stärka folkhälsan i Värmland

Publicerad:
När en kommun arbetar med att bevara och utveckla bostadsnära natur kan fler motiveras till mer utevistelse, skriver Hans Rengman, Kristina Ljungros och Kerstin Andersson.
När en kommun arbetar med att bevara och utveckla bostadsnära natur kan fler motiveras till mer utevistelse, skriver Hans Rengman, Kristina Ljungros och Kerstin Andersson. Foto: Niclas Vestefjell

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Värmlands kommunpolitiker har mycket att vinna på en ambitiös friluftspolitik. Varje satsad krona på fysisk aktivitet ger nästan fyra kronor tillbaka till samhället, skriver Hans Rengman, Kristina Ljungros och Kerstin Andersson.

I Sverige bor ett friluftsfolk. Nio av tio invånare anser att friluftsliv är bra för hälsan och sju av tio upplever återhämtning i naturen. Ändå tycks alla Värmlands kommuner utom Karlstad och Sunne sakna en politiskt beslutad plan för arbetet med friluftsfrågor, visar Friluftsfrämjandets nya rapport Så kan kommunen stärka folkhälsan genom friluftsliv.

Det vardagsnära friluftslivet gör stor nytta för folkhälsan. När en kommun arbetar med att bevara och utveckla bostadsnära natur kan fler motiveras till mer utevistelse, vilket Säffle, Sunne, Munkfors, Kristinehamn och Karlstad svarar att de i stor utsträckning gör.

Glädjande är också att merparten av länets skolor har tillgång till natur inom 300 meter. Här finns goda möjligheter för fler elever att ta del av utomhuspedagogik och prova på friluftsliv. Och det behövs. Bara en av fem skolelever rör på sig enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation och Skolinspektionens granskningar visar att bara hälften av landets elever får den utbildning i friluftsliv som de har rätt till.

Så skriver du en debattartikel

Positivt är att fem av tretton svarande kommuner i Värmland uppger att de under 2021 genomfört insatser med stöd av statliga LONA-bidrag. Men tyvärr tillkom under 2023 inga nya lokala naturvårdsprojekt som gynnar friluftsliv och folkhälsa på grund av kraftiga nedskärningar av naturvården i statsbudgeten vilket även drabbat länsstyrelsernas underhåll av friluftsinfrastrukturen.

I ett allt mer stillasittande Sverige har Kommittén för främjande av fysisk rörelse precis lämnat sin slutrapport. Den föreslår bland annat en fördubbling av anslaget till det organiserade friluftslivet. En ny Sifo-undersökning visar också att sju av tio svenskar vill att samhället satsar på friluftslivet.

Värmlands kommunpolitiker har mycket att vinna på en ambitiös friluftspolitik. Varje satsad krona på fysisk aktivitet ger nästan fyra kronor tillbaka till samhället. Ett kommunalt Friluftslyft kan ni politiker skapa så här:

1. Anta eller uppdatera en friluftsplan och säkerställ att friluftslivets infrastruktur och tillgänglig natur finns med i den fysiska planeringen

2. Gör i dialog med förskolor och skolor en satsning på naturen som klassrum

3. Prioritera föreningslivet i den kommunala budgeten så att fler barn och vuxna erbjuds ledarledda friluftsaktiviteter

4. Få era rikspartier att förstå vikten av ett fördubblat statsanslag till det organiserade friluftslivet, LONA-bidragen och länsstyrelsens anslag för naturskötsel.

När vi krokar arm – regering, riksdag, länsstyrelser, kommuner och friluftsorganisationer – kan vi se till att många fler invånarna byter skärmtid mot skogsluft och hittar fram till rörelseglädjen och välbefinnandet som de flesta upplever i naturen.

Hans Rengman

Ordförande, Friluftsfrämjandet Region Väst

Kristina Ljungros

Generalsekreterare för Friluftsfrämjandet

Kerstin Andersson

I Ur och Skur Utveckling

Artikeltaggar

Djur och naturFolkhälsaFolkhälsomyndighetenFriluftsfrämjandetFriluftslivNaturNaturvårdPolitikSifoSkola och utbildningSkolinspektionenSkolorVärmlands län