Hoppa till huvudinnehållet

Inga surgubbar bland jordgubbarna, tack!

Publicerad:
En surgubbe vill man inte träffa på, men tyvärr gjorde min son och hans farmor det när vi plockade jordgubbar vid Ängebäck, skriver signaturen ”Jordgubbsätar’n” som får ett svar direkt av jordgubbsodlarna Anna Wilén och ”surgubben” Sune Sandström.
En surgubbe vill man inte träffa på, men tyvärr gjorde min son och hans farmor det när vi plockade jordgubbar vid Ängebäck, skriver signaturen ”Jordgubbsätar’n” som får ett svar direkt av jordgubbsodlarna Anna Wilén och ”surgubben” Sune Sandström. Foto: Tommy Andersson

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

En jordgubbe känns vanligen igen på dess röda färg, eleganta form och storlek samt dess söta doft och smak. Surgubben är betydligt större, är ofta rynkig och har en allmänt bister uppsyn.

Ett för surgubben tydligt kännetecken är att den utstöter sura, buttra och argsinta läten, inte sällan med en ton av överlägsenhet och förakt. Detta till skillnad från jordgubben som tyst ler mot solens värmande strålar.

En surgubbe vill man inte träffa på, men tyvärr gjorde min son och hans farmor det när vi plockade jordgubbar vid Ängebäck. Sur och vresigt deklarerade denne att äta några jordgubbar, det fick man inte. Som om vi satt och vräkte i oss jordgubbar. Min mor hade satt sig ner för att vila, tog en jordgubbe ur hinken och gav även en till sitt barnbarn när surgubben närmade sig och utstötte sitt läte som meddelade att här sitter man inte och äter jordgubbar. Men vem har inte provsmakat jordgubbarna när man är på självplock? Det hör väl till? Surgubben jämförde ”sitt” jordgubbsland med en vanlig butik. Men det är ju ingen vanlig butik. Och man gör ju en stor del av arbetet själv. Surgubben gick runt till flera som plockade och utstötte samma läte som till min mor. Så tydligen anser fler som jag att man provsmakar en och annan jordgubbe när man plockar. Men till skillnad från oss delar tyvärr inte surgubben denna åsikt. Att smaka och äta några jordgubbar när man plockar är något av det somrigaste som finns när man är barn. Jag minns särskilt ett tillfälle när jag själv var barn och vi plockade jordgubbar i närheten av Acksjön och ägaren (en snällgubbe) sa: ”Ni passar väl på å äter jordgubbar nu?”

Nej, vet ni vad, nästa år åker vi inte till Ängebäck. På sommaren vill man inte stöta på några surgubbar.

Jordgubbsätar’n

***

SVAR DIREKT: Vi tillåter alla att smaka - i rimliga mängder

Vi vill göra ett besök hos oss på Ängebäck Trädgård till ett härligt minne med stora fält, solmogna jordgubbar och smak av sommar. Därför erbjuder vi också färskpotatis, grönsaker, blommor och sommarcafé med glass. Här finns också en stor och välbesökt loppis och lite djur att titta på.

Men tyvärr har det förekommit ett rykte om att ”till Ängebäck får man åka och äta hur mycket jordgubbar man vill utan att betala. Man behöver inte ens köpa med sig jordgubbar hem”. Detta rykte innebär att vi träffat på kunder som sätter sig ner i fältet och äter upp det de plockat eller till och med slänger för att slippa betala.

Vi tillåter alla att smaka medan man plockar och hoppas att våra kunder uppskattar förtroendet och smakar i rimliga mängder.

Att plocka jordgubbarna är inte ”en stor del” av arbetet med jordgubbsodlingen. Varje mogen jordgubbe är med och finansierar hela årets arbete och ger lön åt vara cirka 60 medarbetare.

Vi ber om ursäkt för att ni upplevde en arg ton i tilltalet. Det var inte meningen. Om ni upplever er orättvist behandlade får ni gärna höra av er direkt till oss jordgubbsodlare, kontaktuppgifter finns på vår hemsida.

Anna Wilén och ”surgubben” Sune Sandström

Ängebäck Trädgård

Artikeltaggar

ÄngebäckBlommorGlassGrönsakerMat och dryckTrädgård