På måndagskvällen stod det klart att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan säger ja till att släppa in Sverige i Nato.
– Det har varit regeringens viktigaste säkerhets- och försvarspolitiska prioritet att bli fullvärdiga medlemmar i Nato, så det är klart att vi varmt välkomnade gårdagens besked, säger försvarsministern och värmlänningen Pål Jonson (M).
Han befinner sig tillsammans med många andra politiker på Natos toppmöte i Litauens huvudstad Vilnius.
Efter ett möte med Natos generalsekreterare, norrmannen Jens Stoltenberg, och Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) har alltså Turkiets president sagt ja till att släppa in Sverige i militäralliansen. Turkiet och Ungern är de enda Nato-länder som inte ratificerat medlemsansökan än.
– Jag vill framhålla Stoltenbergs mycket viktiga arbete i den här processen och det är också ett viktigt avstamp inför det toppmöte vi befinner oss på och som behöver präglas av samsyn och enighet, säger Pål Jonson.
”Så snart som möjligt”
Enligt nyhetsbyrån TT uppger Ulf Kristersson att Sverige inte accepterat några nya krav från Turkiet, men däremot sagt att det arbete som påbörjades i Madrid i fjol ska fortsätta. Ratificeringen ska ske ”så snart som möjligt”.
Hur tycker du att processen med vägen mot Natomedlemskap har varit?
– Det man får jämföra med är andra länders erfarenhet och då får man ändå konstatera att den svenska och den finska har gått snabbt. Det har att göra med att vi har bred erfarenhet av att samverka med Nato sedan tidigare. Vi har deltagit i nästan alla Natos krishanteringsinsatser och vi har övat och tränat.
Har Sverige kompromissat med viktiga principer när det gäller rättsstat och liknande?
– Nej, det har vi inte gjort och inget sådan innefattas i avtalet, utan det är ett avtal som den förra regeringen ingick.
Två procent till försvaret
Pål Jonson är noga på att skilja på att vara inbjuden och medlem i försvarsalliansen.
– Vill man ha tillträde till de gemensamma försvarsgarantierna och Natos försvarsplanering, då måste man vara fullvärdig allierad. När Sverige nu blir det stärker det hela den norra flanken i Nato i och med att Sverige kan erbjuda det som heter strategiskt djup och det är lättare att försvara Finland om Sverige också är med.
Vad händer nu?
– Nu ska vi fortsätta Natos toppmöte, som är viktigt för den framtida utvecklingen, där man stärker förmågan till avskräckning och försvar, inte minst handlar det om att stärka Natos militära närvaro i de östligaste delarna.
Enligt Pål Jonson kommer Sverige att uppfylla Natos mål om att minst två procent av bruttonationalprodukten ska gå till försvaret nästa år.
Hur påverkar Natomedlemskapet den vanliga värmlänningen?
– Vi har ännu bättre förutsättningar att arbeta inte minst med våra norska vänner, både när det kommer till det civila och det militära försvaret. För första gången någonsin kommer alla nordiska länder att vara helt enade i vilken säkerhetsarkitektur vi har både i fred, kris och krig och det är historiskt.