Hoppa till huvudinnehållet

Flera vanliga invasiva arter ska bort i nytt förslag

Publicerad:
Minken infördes från Nordamerika på 1920-talet för uppfödning i farmar. Rymlingar förvildades och spred sig snabbt över stora delar av Sverige. Gör stor skada på markhäckande fåglar intill vatten. Nu räknas den som invasiv och ska bort enligt förslag. Tiotusentals skjuts eller fångas varje år.
Minken infördes från Nordamerika på 1920-talet för uppfödning i farmar. Rymlingar förvildades och spred sig snabbt över stora delar av Sverige. Gör stor skada på markhäckande fåglar intill vatten. Nu räknas den som invasiv och ska bort enligt förslag. Tiotusentals skjuts eller fångas varje år. Foto: Anders Hanson

Lupin, mink, vresros och kanadensiskt gullris har sedan länge setts som främmande arter i Sverige. Nu kan deras saga vara all.

I en ny nationell lista klassas de som invasiva och föreslås rotas ut.

Arterna härstammar från Nordamerika och östra Asien och har varit framgångsrika i ökande antal under många år. De främmande växterna har brett ut sig rejält och bildar ofta stora bestånd som då tränger undan vår inhemska svenska flora, och de verkar ha ökat markant under de senaste tio åren.

Minken förstör för sjöfåglarna. Den togs hit för sin populära päls för knappt hundra år sedan och föddes upp kommersiellt i flera farmer för pälsindustrin. Därifrån rymde djur som med tiden utvecklade en onaturlig vild stam.

Sedan många år härjar nu frilevande minkar fritt i många skärgårdar och gör där stor skada på fågellivet. De kan på sina ställa ödelägga hela kolonier av sjöfåglar. Ejderns tillbakagång anses bland annat bero på minkens närvaro.

Ny lista på invasiva arter

För att försöka få bort eller hindra spridning av många främmande arter har Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten nyligen tagit fram ett färskt förslag på en nationell lista över invasiva arter som bör tas bort ur den svenska faunan och floran. Totalt är det 41 arter fördelat på 13 landlevande och 28 vattenlevande.

Vresrosen är en asiatisk art som etablerade sig här för drygt hundra år sedan. Den är invasiv och växer nu vilt i många miljöer, främst vid sandiga stränder.
Vresrosen är en asiatisk art som etablerade sig här för drygt hundra år sedan. Den är invasiv och växer nu vilt i många miljöer, främst vid sandiga stränder.

Arter som blomsterlupin, vresros, kanadensiskt gullris, parkslide, spärroxbär och mink ska alltså bekämpas och helst försvinna som arter i landet om regeringen antar myndigheternas förslag. För parkslide gäller dock speciella regler då den är nästan omöjlig att få bort.

Blomsterlupinen är införd från Nordamerika som vacker prydnadsväxt. Spridningen är omfattande över hela landet. Är invasiv och ska nu rotas ut enligt förslag från Naturvårdsverket.
Blomsterlupinen är införd från Nordamerika som vacker prydnadsväxt. Spridningen är omfattande över hela landet. Är invasiv och ska nu rotas ut enligt förslag från Naturvårdsverket.

Blomsterlupin, mink och kanadensiskt gullris har sitt ursprung i Nordamerika. Vresros kommer från östra Asien och uppgifter säger att rosen togs hit av en lärjunge till Linné redan 1780.

Första konstaterade fyndet var 1918 i Stockholmstrakten. Några år senare även vid Hallands sandstränder.

Blomsterlupinen togs till Sverige på grund av sin skönhet och blev en populär blomma i trädgårdar i början på 1900-talet. Arten förvildade sig snabbt och är nu rejält utbredd över stora delar av landet. Även gullriset togs hit som prydnad redan under 1700-talet. Har sedan under många år spridit sig våldsamt och kan bilda stora bestånd.

Kanadensiskt gullris innan blomning. Får i mitten på juli gula blommor. Den växer frodigt i flera miljöer. Klassas nu som invasiv.
Kanadensiskt gullris innan blomning. Får i mitten på juli gula blommor. Den växer frodigt i flera miljöer. Klassas nu som invasiv.

88 arter inom EU

Sedan 2015 finns en förteckning inom EU på främmande arter som ska tas bort. EU- listan tar upp totalt 88 arter varav 22 i Sverige, exempelvis: jättebalsamin, mårdhund, jätteloka, signalkräfta, nilgås och amerikansk kopparand. De ska skjutas, fångas, förstöras eller grävas upp.

Reglerna säger att fastighetsägare som har listade arter på sin mark, är skyldiga att se till att de försvinner eller förhindra att de sprids vidare. På allmänna marker är det länsstyrelserna som ansvarar för det.

Den ökända och invasiva arten spansk skogssnigel, eller mördarsnigel, finns överraskande inte med i det nya nationella förslaget då snigeln är för etablerad och betraktas omöjlig att utrota, enligt Naturvårdsverket.

Artikeltaggar

AsienBlommorCarl von LinnéDjur och naturEUFåglarHallands länNaturvårdsverketNordamerikaTrädgårdVäxter

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.