Sunniva Brynnel peppad för Bälgspelsstämman: ”Det är sexigt med dragspel”

Musiker, redaktör, mixtejpmakare för Sveriges Radio och omslagsflicka. Sunniva Brynnel är dragspelaren som alltid gått sin egen väg och som brinner för sitt instrument. Nu gästar hon Bälgspel vid landsvägskanten i Ransäter, en av världens största dragspelsstämmor, som firar 50 år i år.

– Det är bara bullshit att det inte skulle vara bra att hämta musikaliska influenser från många håll! Influenser berikar en som musiker, säger hon.

I år blir det 50-års kalas när dragspelsstämman på Ransäter Hembygdsförening drar igång den 5 juli. I fem dagar samlas bälgspelsentusiaster från hela världen för att frodas i både folkmusik och dans. En av årets artister heter Sunniva Brynnel och hon håller i workshops och spelar konserter under flera av dagarna. Hon säger att det är första gången hon besöker stämman men då hon varit professionell musiker i snart 20 år har hon hört talats om tillställningen år efter år.

– Jag har alltid tänkt, ”i år ska jag ta mig dit” men eftersom jag har bott nästan hela mitt vuxna liv utomlands så har det aldrig blivit av. Har jag varit i Sverige har andra spelningar kommit emellan. Som musiker har jag aldrig semester på sommaren och man åker dit spelningarna finns, säger hon.

Men i år blir det äntligen av och Sunniva Brynnel känner sig upprymd över både att få spela själv och få ta del av konserterna, inte minst dansbandskvällarna. Tillsammans med sin man och deras åtta månader gamla son planerar de att njuta av festivalen fullt ut.

– Min man spelar också dragspel, och vi har med hörselkåpor och bärsele till sonen. Det är ju en av världens största dragspelssammankomster. Vi ska göra det bästa av festivalen, jag är pepp!

Sju generationer

Sunniva Brynnel kommer från en släkt med sju generationer kvinnliga musiker i rakt nedåtstigande led på sin mammas sida.. Hon berättar hur hennes släktingar turnerade med ett resande kapell under 1900-talet och visade bio och spelade musik.

– Det är ett fint arv att ha. De spelade inte folkmusik utan någon slags ”light classical” kan man säga. Släkten kommer ursprungligen från Ryssland tror jag, sen tog de sig över Östeuropa, via Tyskland hitåt. Jag tror det var var min mammas mormors generation som kom till Sverige, säger hon.

Hon berättar om släktingar som bodde som bohemer i Stockholm och som dog med bara ett dragspel i sin ägo. Andra sysslande med kasperteater på gatorna.

Att få med sig musiken tidigt i livet kan man säga var en tradition i familjen.Och de lätt bohemiska dragen verkar sitta i även de. Hon berättar hur hennes mamma, folksångerskan Rosa Brynnel, tog med henne till Falun Folkmusikfestival när hon var liten och att hon ibland fick spela blockflöjt på gatan när de hade slut på pengar.

– Då ställde sig mamma lite vid sidan av och höll utkik. Jag kunde tjäna in 500 kronor på en kvart, det var perfekt! utbrister hon glatt.

”Usch nej, dragspel...”

Att det blev dragspel var dock ingen självklarhet för Sunniva Brynnel. Hon började som jazzpianist, är sångerska och kompositör och innehar en masterexamen i improvisationsmusik. Att ta upp dragspelet var inte något hon nappade på direkt.

– När jag studerade jazzpiano på Birka Folkhögskola i i Östersund träffade jag min gitarristkollega Calle Jönsson, det är honom jag har att tacka för att det blev dragspel. Han sa att pianister som spelar folkmusik måste kunna dragspel också. Men jag lockades inte av den mer välkända dragspelsrepertoaren, som Jularbo och så.

– Först tänkte jag: ”Usch, nej, dragspel...”, men sen, när jag var 20, 21 sådär, upptäckte jag en finsk dragspelerska som heter Maria Kalaniemi. Hon är en drottning för många, en väldigt, väldigt fin musiker.

Även den engelska dragspelerskan Karen Tweed kom att betyda mycket för Sunniva Brynnel och några år efter att hon börjat spela studerade hon för henne i England.

– Det var när jag fann dessa två som dragspelet som instrument öppnades för mig. Det var som att, okej, man behöver inte bara spela låtar som är speciellt komponerade för dragspel! Genom dem och andra dragspelspionjärer som amerikanska dragspelerskan och kompositören Pauline Oliveros, har jag sökt mina egna vägar när det kommer till dragspelet. Det är ett underbart och mångsidigt instrument, säger hon.

Bara bullshit

På dragspelsstämman ska Sunniva Brynnel, förutom att hålla i en workshop för nybörjare och en i irländsk folkmusik, hålla tre egna konserter. Den största blir av på lördagen 8 juli då hon också får sällskap av saxofonisten Martin Nurmi, bland annat känd från bandet Räfven. Även dragspelaren Øivind Farmen, som nog är välkänd för den som besökt Bälgspelsstämman innan, ska medverka på en duolåt under konserten. Hon hoppas på att få tillfälle att få till flera, spontana, möten musiker emellan under dagarna.

Som artist lägger Sunniva Brynnel stor vikt vid det personliga uttrycket. Hon beskriver sig som en ganska otypisk dragspelare. Istället för att flyga fram med fingrarna över tangenterna njuter hon snarare av att spela långsamt och vackert. Att spela virtuost är något hon har fått omdefiniera för sig själv, bland annat genom att fokusera mycket på dragspelsbälgen.

– Jag utgår alltid från vad jag själv gillar. Och för mig är det de behagliga tonerna, men även toner som skaver, som är det viktiga, inte hur snabbt du spelar. Framförallt gillar jag vackra saker, att man låter varje finlirs-detalj, varje ton och anslag tala.

Som musiker har hon hittat inspiration från många olika håll och ser det som en självklarhet att prova på många olika genres.

– Vissa är rädda för att låta som andra eller ta influenser från någon annan, det tycker jag bara är bullshit. Vad ska man annars hämta ifrån? Det är en superbra övning och du kan alltid hitta detaljer i musiken som du gör till dina egna.

Omslagsflicka

Utöver arbetet som musiker är Sunniva Brynnel nyhetsredaktör på musiktidskriften Lira. Hon är också ett återkommande inslag på Folkmusiken i P2 där hon presenterar mixtejp med folkmusik som hon gillar, ofta med fokus på dragspelsmusik. Det kommer nya mixtejp av Sunniva Brynnel till hösten.

– Mitt senaste mixtejp var med centraleuropeisk dragspelsmusik och till hösten blir det nog fokus på bland annat Mellanöstern. Även i Syd- och Centralamerika är dragspelsmusiken väldigt levande och den musiken har jag också skapat mixtejp med. I Mexiko är du cool om du spelar dragspel, skrattar hon.

Hon kommer in på att dragspelet inte alltid porträtteras som det mest attraktiva instrumentet i svenska medier, men påpekar att det finns många unga spännande dragspelskonstellationer i landet och i Norden.

– Dragspel är sexigt, det kan du citera mig på! Jag är till exempel med som omslagsflicka i en dragsspelskalender för kvinnliga dragspelsartister i år. Det är roligt, säger hon.