Karlstad har fått en ny musikalisk dynamo.
Johan Berthling är en av landets mest meriterade musiker och rör sig ledig mellan olika sammanhang och stilar, både lokalt och internationellt. Han är dessutom en arrangör med både en festival och en konsertserie i planerna.
NWT möter en mångsidig musiker som inte jagar refränger utan styrs av känsla och nyfikenhet.
Han har band och konstellationer med gräddan av svenskt musikliv och turnerar flitigt internationellt med egen musik eller i samarbeten med andra artister. Musiken han skapar på egen hand får gärna vara smal och nischad, samtidigt har han samarbetat med några av landets mest folkkära artister – från Anna Ternheim, Weeping Willows, Stina Nordenstam och Eldkvarn till Tomas Andersson Wij, Titiyo och Annika Norlin.
Det är ointressant att prata om genres när det gäller Johan Berthling. Oavsett om han arbetar som musiker – med bas och gitarr som huvudinstrument – eller konsertarrangör – han svarar bland annat för den värmländska festivalen Utmarksmusiken – rör han sig ledigt mellan vitt skilda musikaliska uttryck. I händerna på Johan Berthling blir musik mer ett tillstånd, en känsla än en jakt på smittande refränger.
– Spot on! Jag blir allt mer intresserad av att hitta tillstånd och ljud, att nå bortanför ackord och refränger, berättar Johan Berthling när vi ses över varsin antik kaffekopp med fat på Swenströmskas i centrala Karlstad.
Om någon vecka har han bott här i ett år, tillsammans med sambon Maria Larsson och de två barnen som ännu inte nått skolålder. Flytten gick från Stockholm, men han är uppväxt i Jönköping där han gick i samma musikgymnasium som Peter Svensson i The Cardigans.
– Jag snöade in på repetitiv och psykedelisk musik tidigt, med band som Spacemen 3 och Loop.
Med åren har han kommit att skala av sin musik, destillera den till något nästan minimalistiskt. Strävat efter att bara ha kvar det absolut mest fundamentala.
– Numera är jag så lyckligt lottad att jag bara kan jobba med den musik jag verkligen gillar. Ju smalare musik man gör, desto nördigare nördar finns det ute i världen som vill att jag kommer och spelar.
Tidigare har han som frilansmusiker mest fått spela andras musik.
– Det handlar inte om att jag vill stå längst fram i rampljuset, mer om att jag vill kunna stå fullt ut för musiken jag spelar. Jag vill känna att de val jag gör, gör jag för min egen skull. För mig är musik 50 procent hantverk, 50 procent konst.
Band med 42 musiker
Johan Berthling har medverkat på över hundra skivinspelningar och har skrivit stråkarrangemang och filmmusik. Ifjol släppte han soloalbumet ”Björnhorn” som fick fina recensioner, bland annat i Dagens Nyheter. Han släppte också material med den experimenterande gruppen Ghosted.
– Nyligen släppte vi en trippelbox med bandet Fire! orchestra, berättar Johan Berthling och ler åt det kommersiellt bångstyriga i att släppa en vinylbox om tre skivor i en tid då den mesta musiken konsumeras digitalt.
– Fire! orchestra är ett speciellt projekt för mig. Ibland är vi upp till 42 musiker i bandet. Tanken från början var att göra något riktigt maffigt för en gångs skull.
Tillsammans med Mats Gustafsson och Andreas Werliin startade han den löst sammansatta gruppen där bland andra värmlänningarna Martin Hederos och Alexander Zethson ingår.
– Ofta börjar låtarna med att jag har ett riff och så bygger alla på. En del låtar är rena ljudexperiment. Det är så unikt att vi lyckas samla så många fantastiska musiker. Ibland har Mariam Wallentin och Thomas Öberg från Bob hund varit med. Allt började med en idé, sent i en bar.
Många av de projekt och konstellationer som upptar hans tid går skönt motströms, lite på tvärs mot alla musikbranschens sanningar och regler.
– Det bottnar ofta i tanken ”Varför inte?”. Men det finns inget självändamål i att ta udda vägar, det bara blir så. Allt bygger på det ljud som uppstår när musikerna i de olika projekten möts i ett rum. Alla band har en egen karaktär och dynamik, det uppstår som en liten mikrovärld i varje konstellation.
Växelbruket där band med 42 medlemmar – ”ofta är det totalt kaos!” – varvas med spelningar på trio, duo eller helt solo ger honom en kontrastrik vardag.
– I och med flytten till Karlstad har det blivit lugnare för mig. Som frilansande musiker i mer än 25 år blir det en hel del administration och planerande. Förr om åren var det oerhört många resdagar varje år, men efter att vi har fått barn har det blivit färre även om det fortfarande kan bli mer borta än hemma i perioder.
FAKTA: Johan Berthling
Johan Berthling är född 1973 i Botkyrka, men växte upp i Jönköping. Flyttade till Karlstad för ett år sedan.
Familj: Sambo och två barn.
Gör: Musiker, producent, stråkarrangör och artist.
Aktuell: Med flera musikaliska projekt samt som arrangör av festivalen Utmarksmusiken.
Lyssnar på: – Hollow Ship, ett band från Göteborg som har ett fantastiskt sound. Kommer till Utmarksmusiken.
Tittar på: – Musikrelaterade Youtube-klipp. Och en del serier, bland annat brittiska ”Detectorists”. Det handlar om den subkultur som finns runt metalldetektorer. Skön, svart humor.
Läser: – Musikbiografier. Nu läser jag om Albert Ayler, en amerikansk saxofonist.
Gör festival i norra Värmland
I det närmaste väntar album med Mats Gustafsson och Jan St. Werner från Mouse on Mars, duospel med den italienske gitarristen Stefano Pilia och konserter och ny skiva med Goran Kajfeš Tropiques. Utöver musicerandet har Johan Berthling även arrangerat en del konserter i sin nya hemstad. Under våren bokade han en konsert- och filmserie på Värmlands Museum under vinjetten ”Music for the Eyes”, en satsning som får en fortsättning i höst – då med konserter där musik och hantverk möts. Närmast väntar festivalen Utmarksmusiken som arrangeras på Ransbysätern i norra Värmland där Johan Berthling har sammanställt det brokiga programmet. Här ryms både psykedelisk, tung rock och skev folkmusik.
– Vi har hus däruppe, min sambo har rötter där. Vi känner en dragning till Klarälvsdalen.
Utmarksmusiken startades av Bo Anders Persson från kultbandet Träd, Gräs och Stenar och Gunnar Svensson.
– Jag fick uppdraget att ta över och gör nu mitt tredje år, fortsätter Johan Berthling.
– Det är en skön festival, lokala entusiaster blandas med gröna vågare och alla är med och bygger scenen och hjälper till. Totalt uppträder ett tiotal akter, både från Sverige och utomlands. En artist från Iran kommer till exempel. Det är många som engagerar sig i festivalen, det blir en speciell stämning.
Utmarksmusiken arrangeras den 22 juli.
Martin Hederos om Johan Berthling: ”Värmland är extremt lyckligt lottat”
– Johan är en viktig musikperson i mitt liv. Stötte på honom första gångerna för cirka 20 år sedan när vi blev inhyrda som musiker med bland andra Toni Holgersson och Irma Schultz och kände direkt att jag litade mycket på hans uppfattning om musik och att han var hade en otrolig riktning och tydlighet i sitt spel. Sen hade vi en otroligt fin period då Nino Ramsby, Göran Pettersson och jag var nån sorts trio som satte ihop Cornelishyllningen ”Poem, ballader och lite blues-återbesöket” och Sonja Åkesson-hyllningen i slutet av 00-talet. Vi hängde osannolikt mycket i Atlantisstudion och kompade de flesta av mina favoritartister och där var Johan ett viktigt ankare i husbandet på båda skivorna. De senaste tio åren har jag haft lyckan att vara från och till i Fire! orchestra där Johan är en av tre projektledare och kompositörer. Fire! är något av det mest inspirerande jag någonsin upplevt, en blandning av rocken jag växt upp med och fri improvisation som jag var ganska ny inför när jag först kom med 2013, men lärt mig älska och bli mer och mer trygg med genom åren, inte minst för att jag känt sånt förtroende och pepp från Johan, Mats och Andreas i Fire!.
– Sista tiden har jag också stött på Johan som kurator och bokare för Utmarksmusiken och Värmlands Museum och märkt att han delar min vurm för skev folkmusik. Utöver detta är han en fin kompis. Värmland är extremt lyckligt lottat som plötsligt fått en inflyttad dynamo och musiker i världsklass.