Övergiven gruvgång blev turistmagnet: ”Då blev det en explosion här”

Stigen går längs Yngen, naturen är nästan löjligt vacker. Plötsligt öppnar sig bergväggen och man kan hukande ta sig in, rakt in i berget. Där inne väntar en plats som knappast ens John Bauer skulle kunnat göra rättvisa.

Det gamla gruvfältet på Högbergsfältet utanför Persberg har fått ett rejält uppsving de senaste åren. Delvis på grund av hjälp från ett oväntat håll.

Vem hade kunnat tro att självaste Alice Cooper skulle skapa en turismboom i Persberg?

Men vi tar det från början. Åtminstone sedan 1600-talet har det förekommit gruvdrift vid Högbergsfältet, det är framför allt järn som man har brutit, något som upphörde i början av 1900-talet.

Redan i slutet av 1970-talet blev området ett naturreservat och kan förutom gruvhål och lämningar efter gruvdrift och arbetarnas liv stoltsera med orkidéer och naturupplevelser.

Hacke Juvél är en av de som brukat guida besökare vid Högbergsfältet. Trassliga knän har gjort att han lämnat över en del till sin fru men kunskapen och informationen om områdets historia rinner ur honom i en strid ström.

Han visar hur det gick till när arbetarna pickade, ett sätt att göra hål för att ta sig in i berget.

Stollgången är områdets höjdpunkt, det är det här som de flesta turister kommer för att se och uppleva. Namnet har den fått från Andreas Tilas, en man med många strängar på sin lyra. Han kom utskickad från staten för att hjälpa till att effektivisera gruvorna under 1700-talet.

Gången rakt in i berget kom till genom tillmakning, man eldade mot berget för att hetta upp det, sedan hällde man på vatten vilket gjorde att det sprack. Efter det har man använt krut. Man pickade, ett sätt att borra, hål och sprängde med krut.

Gången går rakt in i berget och där inne finns ett stort hål i berget. Schaktet går ner under besökarna och är numera fyllt med vatten och bråte.

Skyltar varnar besökarna från att lämna plattformens säkerhet.

Under några år fick inte besökare komma in i stollgången. Förklaringen är att det fanns sprickor som skulle kunna leda till ras.

– Jag förstår myndigheterna, säger Hacke Juvél.

Efter att man haft experter på plats och tagit bort det som skulle kunna bli farligt kunde man återinviga sevärdheten. En nyhet blev att man byggt en form av gallerbur där besökarna får vara.

Hacke Juvél rycker på axlarna och tycker att det kanske hade varit snyggare med en konstruktion i trä, något som stämt in bättre med den gamla gruvdriften. Men säkerheten går först.

2016 hände det som öppnade upp allmänhetens ögon för stollgången. Alice Cooper delade en bild från Persbergs stolthet på sin Facebooksida. Han hade inte ens varit där själv utan skrev bara att han skulle uppskatta att gå där.

Intresset blev enormt.

– Då blev det en explosion här, skojar Hacke Juvél.

På det hela taget tycker han att det är positivt att så många hittar hit.

– Vissa helger är varenda parkering full, konstaterar han.

Ibland har folk parkerat lite tokigt och blockerat utfarter till stugor och begränsat framkomligheten men för det mesta går det bra.

– Det är förfärligt mycket folk. Det är jättekul att det sprider sig, fortsätter han.

Visst förekommer det att folk inte plockar upp sitt skräp och det har blivit lite slitage.

– Men de flesta sköter sig väldigt bra.

Efter att man utökat antalet parkeringsplatser har trycket lättat en aning.

Även om det är själva stollgången som är det som drar tycker Hacke Juvél att man ska passa på att titta på annat också, om man ändå är här.

Till exempel menar han att man kan utforska lite mindre stigar. Om man går runt hela slingan på stigarna kan man också se stollgångens gruvhål ovanifrån, en nog så imponerande syn.

Många turister kommer från andra delar av världen. Hacke Juvél berättar att amerikaner brukar vara imponerade och förvånade, inte minst över att det är gratis att besöka naturreservatet.

Och även om man varit här förut tycker han att det alltid finns något nytt att vända blicken mot.

– Man kan se något nytt varje gång.

Samtidigt lägger väldigt många turister ut bilder på sociala medier.

– Det är i stort sett samma bild varje gång, skrattar Hacke Juvél.