Partille bilringar är ett lite udda namn för ett däckföretag på Gruvlyckan i Karlstad.
– Vi hoppas att det kan få vara kvar.
Sven-Olov Westman och Margaretha Karlsson tänker bli pensionärer efter 16 omtumlande år.
I sitt förra jobb som friskvårdare i Spanien var Margaretha Karlsson van vid att ta hand om folk som ville bli av med sina bilringar. Nu vill hon helst att kunderna ska skaffa nya.
Tillsammans med sin sambo Sven-Olov Westman driver hon Partille bilringar. Både Partille och det gammaldags ordet ”bilringar” väcker funderingar.
– Från början var det en filial till ett företaget som låg i Partille. Men det finns inte kvar så nu är vi det enda Partille bilringar i landet, säger Sven-Olov Westman.
Först låg det på Färjestad men flyttades till Gruvlyckan på 1960-talet.
– Ibland kommer det utflyttade göteborgare och tycker det är mysigt att det känns lite som hemma, säger Margaretha.
Paret träffades i Spanien. Sven-Olov bodde i Hagfors och jobbade på Uddeholm tooling sedan 28 år tillbaka. När Margaretha flyttade till Värmland letade de efter att göra något tillsammans.
Den gamle ägaren till Partille bilringar skulle pensionera sig och de slog till.
– Ingen av oss hade drivit företag förut. Vi var lite naiva och fattade väl inte riktigt hur mycket jobb det är, säger Margaretha.
Många minns
När de tog över 2007 fanns det, så att säga, stora utvecklingsmöjligheter. Många Karlstadsbor minns säkert den gamla verkstaden.
– Då var det en hall och ett litet kontor. Alla däckskiften gjordes utomhus, säger Sven-Olov.
Nu är det tre gånger så stort, med bokningsmöjlighet på nätet, kundregister och väntrum för kunderna.
– I början var det kö på gatan ända bort till Statoil under högsäsongen. Och vi hade inte ens en egen toalett utan fick gå in till grannen, säger Margaretha.
– Hade vi vetat hur mycket det skulle vara att göra hade vi nog aldrig gått in i det, säger Margaretha.
– Det var dygnet runt första året.
Hysterisk vår
Nu ser de sig om i lokalerna och konstaterar att det gått bra.
– Vi känner oss stolta över vad vi gjort, att vi lyckades.
Just nu är det lågsäsong för däckbytare. En och annan eftersläntrare har sommardäcken kvar i lagret.
– Det var helt hysteriskt i vår, det var så kallt länge att alla ville vänta. Sen skulle alla ha tid samtidigt, säger Sven-Olov.
Vad kommer ni att minnas?
– Vi har haft jättemånga möten med kunder som man aldrig glömmer. Och pandemin var en udda grej, när vi inte kunde släppa in kunder utan tog betalt genom fönstret. Men ska jag sammanfatta så blir det hela resan vi har gjort, säger Margaretha.
Amerikanska bilar
Nu tänker de bli pensionärer och vara lediga.
– Det börjar kännas att det är färdigt, det sliter på kroppen och jag vill inte bli en grinig gubbe, säger Sven-Olov som vill ta det lugnt, bada bastu och prata skit med grannarna.
– Kanske börjar vi köpa och sälja bilar också, gamla amerikanare. Men det finns inget bestämt.
– Jag längtar efter att vara utomhus, jobba i trädgården och hälsa på barn och barnbarn i Växjö, säger Margaretha.
En sista rush tänker de att vara med på i höst, men nästa gång vinterdäcken ska av hoppas de att det är någon annan som tagit över.
– Och vi skulle gärna vilja att de vill behålla firmanamnet och fortsätta verksamheten, säger Margaretha.