Risken för skogsbränder är extremt stor i Värmland. Men räddningstjänsterna i länet är beredda.
– Vi har aldrig varit så väl förberedda, säger Mattias Larsson, räddningschef i Arvika, Eda och Säffle.
Men det finns orosmoln vid horisonten.
För fem år sedan drabbades Värmland av svår torka och ett antal större skogsbränder.
– Vi har lite bättre utbildning, vi har lite bättre utrustning, så man kan säga att varje räddningstjänst har höjt sin förmåga sedan 2018.
Även statens beredskap är bättre, enligt Mattias Larsson.
– Det finns betydligt bättre flygande resurser, alltså helikoptrar och skopande flygplan och de är tillgängliga på ett mycket bättre sätt än de var 2018.
Stor brandrisk håller brandflyget i luften över länet: ”Det är otäckt när det blir så här”Länets räddningstjänster har redan förstärkt ledningscentralen under eftermiddagar och kvällar, när det är flest bränder. Nästa steg är att överväga om fler brandmän behöver vara i tjänst.
Samlade resurser
Nu ingår alla de värmländska kommunerna i räddningsregion Bergslagen, där totalt 42 kommuner finns med. Den här veckan tjänstgör Mattias Larsson som vakthavande räddningschef och är högst ansvarig i räddningsregionen, vilket gör att han kan svara för hela länet.
– Alla räddningstjänster finns kvar, men vi jobbar i ett gemensamt räddningsledningssystem. Vi har tillgång till de samlade resurserna och vi har gemensamma befäl.
Det får effekt på bekämpningen av skogsbränder, menar Mattias Larsson.
– Vi kan larma på ganska stora resurser och vi har sett att när vi är ordentligt starka kan vi slå ner de här bränderna innan de blir stora. Alla bränder är små i början.
Klimatrisker
Klimatförändringarna gör att säsongen med brandrisk blir längre och att perioderna med hög brandrisk både blir fler och längre, enligt SMHI.
– Det innebär mer extremväder. Förutom att vi tror att det blir fler skogsbränder så är vi också förberedda på fler översvämningar och andra typer av naturhändelser. Klimatförändringarna påverkar oss absolut, det är vi medvetna om och planerar för.
Svårt att rekrytera
Det andra orosmolnet är att rekrytering av deltidsbrandmän.
– Den här sommaren ser personalläget hanterbart ut, men så fort någon slutar har vi en utmaning med att rekrytera nya.
Inom några år bedömer han att situationen behöver bli bättre, annars kan det bli bekymmer.
– Blickar man tio år tillbaka så ser vi en skillnad i att man värdesätter sin fritid högre. Viljan att hjälpa till när det händer nånting är jättestor, men viljan att låsa upp sig är inte lika stor.
Han säger att ett måste för att lösa problemet är att locka fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund.
– Vi måste attrahera hela samhället. I dag är vi en övervägande del män och vi speglar inte mångfalden i det samhälle vi är satta att skydda.
Andelen kvinnor på länets brandstationer varierar i dag mellan noll och närmare 40 procent, enligt Mattias Larsson.
Läs andra artiklar om torkan:
Brandflyget larmades ut vid skogsbrand: ”Blir kvar i flera timmar”Värmen slår till igen – det har din kommun gjort sedan värmeböljan 2018