Markiser, luftkonditionering, träd, fläktar, solskydd.
NWT har kartlagt vad din kommun och regionen har gjort för att mildra effekterna när värmen slår till igen – fem år efter den svåra värmeböljan 2018.
Grönska hjälper till att hålla nere temperaturen i tätorter – men den kan ta skada när solen steker dag efter dag från en molnfri himmel.
När människans utsläpp av växthusgaser värmer upp jorden ökar risken för värmeböljor. Barn, äldre och sjuka är särskilt känsliga för värme. Sommaren 2018 avled runt 700 personer fler än normalt, främst äldre och sjuka.
NWT har skickat en enkät till länets alla kommuner och till Region Värmland för att kartlägga vad de har gjort för att minska effekterna av torka och värmeböljor – och andra extrema väderhändelser – sedan 2018.
Vi frågade vilka lokaler som riskerar att bli för varma, hur kommunerna förbereder sig för skyfall, elavbrott och vattenbrist och vad man gör åt värmen i städerna. Ett urval av vad regionen och din kommun har svarat kan du se i slutet av artikeln.
Varma tätorter
Många av länets kommuner har ganska små tätorter och då är problemet mindre. Ändå anger många att man till exempel försöker plantera träd och värna grönområden.
Karlstad är länets största stad och på många håll i de centrala delarna står husen tätt. Mellan dem löper vägar och cykelbanor och här finns parkeringsplatser, torg och andra öppna, hårda ytor.
Anna Mossberg är enhetschef på parkenheten i Karlstads kommun. Hon visar en plantering utanför samhällsbyggnadshuset vid Inre hamn i centrala Karlstad.
– Den här är inte bara för utsmyckning utan den är för att absorbera värme och också ta upp dagvatten och inte leda det vidare.
I sin dator visar hon också en värmekarta, som har några år på nacken, men som visar vilka områden i stan som blir varmast.
– Ett typexempel är industriområden, där det bara är hårdgjort: mörk plåt, sten, asfalt, där blir det kokhett. Stora parkeringar som inte har skuggande träd, innergårdar där du både kan ha hus i sten som lagrar värme och inga luftströmmar.
Urbana värmeöar
Tätbebyggda miljöer riskerar att bli ännu varmare än landsbygd och natur. Fenomenet kallas urbana värmeöar och beror på att bebyggelsens struktur och de hårda materialen lagrar värme på dagtid och sedan strålar ut den nattetid. Enligt Boverket kan temperaturskillnaden mellan stad och land vara upp till tio grader. Växtlighet bidrar till att sänka temperaturen.
Källa: Boverket
På kartan syns mycket riktigt två stora röda värmeblaffor över industriområdena på Våxnäs och Örsholmen, men även Bergvik och Gräsdalen lyser röda. I centrum finns några mindre, röda stråk.
Svår kompromiss
Anna Mossberg tror att medvetenheten har ökat om att värme kan bli ett problem som måste hanteras när man ska bygga.
– Sedan om åtgärder har hunnits med i den takt som de borde, det tycker jag hänger ihop med samhällets tröghet över huvud taget.
En stad är en kompromiss mellan många olika intressen som trängs på en begränsad yta.
I många av de nya områdena står husen tätt. Vet du vad kommunen har gjort för att undvika att det blir jättevarmt?
– Vi tittar på att få in så mycket träd som vi får plats med. Sedan är det hela tiden en markkonkurrens och en kompromiss.
Ledningar av olika slag ska få plats under marken, till det kommer själva husen och exempelvis parkeringar.
– Bara att vi adderar grönt i de här miljöerna gör att det blir ett förbättrat läge.
Men är det tillräckligt?
– Jag hoppas det. Förmodligen är det kanske för lite, men då handlar det om den här kompromissen som behöver göras. Som parkchef är jag aldrig nöjd, men det är mitt uppdrag att driva på åt det hållet.
Värmen frestar på
Värmen och klimatförändringarna i sig ställer nya krav på växtligheten i städerna.
– Jag är jätteorolig för extremvädren och för vad vår grönska tål.
Hon säger att bland andra Statens lantbruksuniversitet, SLU, jobbar med att ta reda på vilka trädarter som är lämpliga i städer.
– Det tar ändå 20 till 50 år för ett träd att nå sin fulla storlek och vad har vi för klimat då? När vi förväntar oss att det ska vara fullt utvecklat och leverera ekosystemtjänster på topp, så kanske det inte trivs hos oss.
Anna Mossberg säger att man börjar testa arter som växer längre söderut i landet, men att man också måste tänka på hur det påverkar till exempel de insekter som är beroende av vissa trädslag.
– Tidigare tänkte man kanske ”vi gör en allé och så har vi 50 träd av samma sort”, men vi kan nog inte lägga alla ägg i samma korg längre.
Pajade vältajmat
Hon är orolig för vad den torrperiod som Karlstad och Värmland är inne i nu ska innebära, men konstaterar lite lättat att den gräsklippare som pajade för några veckor sedan åtminstone gjorde det vältajmat.
– För att gräsmattorna ska klara värmen lite längre får det se lite tufsigt ut. Det är kapitalförstöring att klippa gräset svinkort och sedan har vi pajat gräsmattan och får kostnader för det.
Längre gräs får längre rötter och klarar alltså torka lite bättre.
Samtidigt kan växtlighet i städer lindra effekterna av skyfall, om det inte är för torrt när regnet kommer, för då rinner vattnet bara av.
– Rotsystemen håller ihop jorden så att du får lite mindre erosion.
Hjälteträd
Hon beskriver träden i stan som doldisar, som gör mer nytta än många tror.
– Gatuträd är bland det värdefullaste vi har när det gäller buller, föroreningar, skuggan, att ta det första vattnet vid regn – det fastnar på bladen – och vi får stråk som fåglar och insekter kommer igenom stan på. Vi har till och med ett uppdrag att plantera två nya träd för varje som tas ner.
Hur går det med det hittills?
– Det går bra, men det blir dyrt och det är svårt, säger Anna Mossberg med ett skratt.
Hon berättar att människor ofta hör av sig när träd huggs ner. Men alla träd i stan råder kommunen inte över.
– Får vi en sådan här extremsommar till kommer folks önskan om träd att bli ännu större. I Sverige har vi varit bortskämda med att vi har träd överallt och att det bara är att ta fram motorsågen. Det är enormt många privata träd som jag inte har någon rådighet över. Jag kan bara säga: var försiktig, bygg runt, tänk inte att ta ner trädet först, utan i sista hand.
Fotnot: Alla räddningstjänster i Värmland ingår numera i Räddningsregion Bergslagen. Kommunerna bedömer att det förbättrat förutsättningarna för att klara räddningsinsatser, till exempel vid skogsbränder.
Läs tidigare artiklar om torkan:
Efter helgens bränder – räddningstjänsten vill se skärpt eldningsförbud: ”Vore klokt”Eldningsförbud i hela VärmlandFler kommuner berörs av bevattningsförbudetVA-chef reder ut – det här gäller vid ett bevattningsförbudSå har kommunerna och regionen agerat
Arvika kommun
Kommunen har planterat träd på innergårdar i stan och vid ett särskilt boende och försöker återplantera träd. Utemiljön på skolor och förskolor ses över och på vissa platser finns solskydd. Vid ny- och ombyggnation av särskilda boenden ska kylanläggning och solskydd finnas med, enligt ett ramprogram. Markiser har satts upp.
Vård- och omsorgspersonal har fått information om rutiner för värmeböljor, bland annat om att hålla värmen ute dagtid och vädra nattetid. Handlingsplan för höga temperaturer finns.
Risker som elavbrott, vattenbrist och skyfall finns med i kommunens analyser för att kunna hanteras.
Eda kommun
Kommunen har en handlingsplan för att hantera höga temperaturer. Komfortkyla installeras i ett nybygge. Man ser över och installerar vid behov markiser på förskolor och ser till att det finns solskydd, exempelvis vid bygge av ny förskola. Lokaler, som kommunhuset, har åtgärdats för att mildra effekterna av värme.
I kommunens skogsstrategi står det att kommunen ska ha ett klimatanpassat skogsbruk och i skogsbruksplanen betonas gallring och röjning för att minska brandrisken.
Analyser finns för att kommunens verksamhet ska kunna fortgå även vid vattenbrist, elavbrott eller översvämningar. Ett fördröjningsmagasin för vatten har byggts i Charlottenberg och diken har breddats och rensats.
Filipstads kommun
Kommunens plan för hur vård och omsorg ska hantera en värmebölja har reviderats och man har skaffat runt 30 mobila luftkonditioneringsanläggningar för att använda i vård och omsorg. Demensboendet Fridensborg är anpassat för att bland annat kunna hantera en värmebölja.
Kommunhuset har tillgång till stationär reservkraft och äldreboenden kan ansluta till reservkraft.
En större parkeringsplats i centrum har byggts för att kunna ta emot regnvatten vid skyfall.
Forshaga kommun
Kommunen reviderar sin handlingsplan för värmebölja varje år inom vård och omsorg. Inom barn- och utbildning har fläktar köpts in och det finns luftkonditionering i vissa rum på förskolor och fritids.
Särskilda boenden byggda på 1970-talet bedöms kunna bli för varma. Här finns markiser och bärbara kylaggregat.
Beredskap finns för att hantera vattenbrist och elavbrott, arbete med en skyfallskartering pågår för Forshaga. Övriga delar av kommunen ses över.
Grums kommun
Två av kommunens äldreboenden kan kylas ner vid behov, i det ena handlar det om lägenheterna och i det andra korridorer och uppehållsrum. Övriga har bärbara kylanläggningar. Delar av skolorna och kommunhuset kan också kylas och det finns solskydd för att skapa skugga ute på förskolorna.
Kommunen har gjort en risk- och sårbarhetsanalys för att förbereda sig för händelser som elavbrott, vattenbrist och skyfall.
Hagfors kommun
Vård- och omsorgstagare och personal får information om hur man förbereder sig för en värmebölja och hur man kan minska effekten när den pågår. Arbete pågår för att kyla ventilationsluft under värmeböljor.
Flera lokaler riskerar att bli för varma och kommunen prioriterar dem där äldre bor.
När det gäller krisberedskap skriver kommunen att det materialet inte är offentligt.
Plantering av buskar och träd planeras där det är glest i dag.
Hammarö kommun
Sedan 2018 har kommunen skaffat bärbara klimatanläggningar och sett över sina rutiner. Enligt kommunen riskerar alla lokaler att bli för varma vid värmebölja. I en del lokaler och boenden finns kyla installerad. Just nu planeras inga fler åtgärder för fastigheter.
Vissa lokaler, inklusive VA-anläggningar har reservkraft, kan ta in nödvatten, men det kräver att externa tankar fylls på. Arbete med nödvattenplan och vattentjänstplan pågår och ska beslutas i år.
Kommunen har tecknat en miljööverenskommelse med länsstyrelsen som bland annat handlar om att jobba vidare med att få in grönska och ekosystemtjänster i samhällsplaneringen.
Karlstads kommun
Kommunen förebygger effekter av värme genom exempelvis solavskärmning. Vid nybyggnationer tänker man på väderstreck och hur fönster placeras. Ett mindre antal lokaler har komfortkyla, främst boenden för äldre och sjuka, men också ett fåtal kontorslokaler.
När ny infrastruktur planeras, projekteras och byggs hanteras bland annat frågor om skyfall och översvämning. En ny pumpstation i Klaraborgsviadukten ska klara ett 100-årsregn, nya dagvattenkulvertar byggs under järnvägen och när resecentrum byggs får Hamngatan ny höjd och en skyfallsränna.
Reservkraft och bränslereserver har setts över och uppdaterats och olika scenarier finns med i kommunens planering för att kunna upprätthålla verksamheten vid olika påfrestningar.
Principer för insatser mot urbana värmeöar, alltså att det blir varmare i tättbebyggda områden än på landet när det är varmt, finns med i kommunens kommande översiktsplan. Det kan handla om att bevara och utveckla parker, skapa små parker, anlägga grönska på tak och måla mörka ytor vita. Parkenheten har kartlagt var det finns varma områden och försökt kompensera för det.
Kils kommun
Ventilationsaggregat används nattetid för att kyla ner lokaler, verksamheter har ”till viss del” bärbar luftkonditionering. Vissa fastigheter har markiser och när nya boenden byggs installeras komfortkyla.
Kommunen har en nödvattenplan för vattenbrist, har gjort en modell över ledningsnätet och jobbar med andra åtgärder för att hantera skyfall. Man tar också fram en elförsörjningsplan.
För att hålla nere temperaturen i tätorten vid värmeböljor prioriteras att bevara grönytor och man är restriktiv med att ta ner träd. I den fördjupade översiktsplanen är utgångspunkten att tätorten ska bli grönare.
Kristinehamn
En risk- och sårbarhetsanalys ligger till grund för kommunens arbete för att klara exempelvis vattenbrist, elavbrott och skyfall. Äldreomsorg och barnomsorg har beredskap och handlingsplaner för värmebölja som har använts i viss omfattning sedan 2018 med gott resultat, enligt kommunen.
Kommunen tar hänsyn till att temperaturen kan bli högre i bebyggda områden genom att exempelvis plantera eller behålla träd.
Munkfors kommmun
Äldreomsorgen har en handlingsplan för att minska effekten av värmeböljor och kylanläggningar finns i äldreomsorgens allrum. Utsatta lokaler i barnomsorgen har fått solskydd. Frågan om svalka finns med i planering av utemiljöer och grönområden.
För att klara elavbrott installeras reservel i några kommunala lokaler och det finns en planering för elavbrott.
Region Värmland
Många av regionens lokaler riskerar att bli för varma och man prioriterar kyla där den behövs av medicinska skäl.
Regionen jobbar med att skärma av solen, att mindre värme ska stråla ut från belysning och apparater och att byggnader utan komfortkyla ska kunna vädra ut överskottsvärme nattetid. Ett antal mobila kylmaskiner kan användas ”som sista utväg”.
Behovet av så kallad teknisk kyla har minskat med 20 procent på Centralsjukhuset sedan 2018 genom bland annat bättre styrning och isolering. Det gör att det finns mer effekt för att sänka temperaturen när det behövs. Kylnätet på Torsby sjukhus har byggts ut.
Centralsjukhuset i Karlstad har ett översvämningsskydd i form av en vall mot Klarälven och nedgrävda vattenmagasin med pumpar för att klara skyfall. Sjukhuset har ett reservvattenkraftverk, övriga sjukhus har nödvattenplaner. Alla tre sjukhus och de två största vårdcentralerna har reservelanläggningar.
Storfors kommun
Kommunen har reviderat planen för hur värmeböljor ska hanteras i vård och omsorg och det nya äldreboendet Sjögläntan är anpassat för att bland annat kunna hantera värmebölja.
Äldreboenden är anpassade för att kunna använda reservkraft och kommunhuset tar tillgång till stationär reservkraft. En så kallad nödvattenplan finns.
Sunne kommun
Omsorgen har bärbara kylaggregat och fläktar för att kunna hjälpa de mest utsatta vårdtagarna. I framtiden är ambitionen att installera luftkonditionering i ventilationssystemen.
Kommunen har beredskap för att hantera vattenbrist, elavbrott och skyfall. När det gäller skyfall planeras fördröjnings- och uppsamlingsmagasin i låglänt terräng och på stora, hårdgjorda ytor.
Kommunen försöker bevara så mycket växtlighet det går i tättbebyggda områden och utöka grönområden när man bygger om och bygger nytt, både för att få ner temperaturen och för att växtligheten suger åt sig vatten vid kraftiga regn.
Säffle kommun
Kommunen har en handlingsplan för att hantera höga temperaturer. Sedan 2018 har luftkonditionering köpts in till vissa verksamheter. Fläktar och markiser har köpts in till exempelvis förskolor.
Kommunen har gjort analyser för att säkra verksamheten även vid exempelvis vattenbrist, elavbrott och översvämning.
Grönska finns med som en aspekt i detaljplaner och övergripande planer, bland annat för att se till att det finns skugga.
Torsby kommun
Kommunen har utbildat personal för att kunna göra bättre val i utformning av bland annat byggprojekt och inköp. Grönområden nära tätort bevaras och utvecklas.
Kommunen ”behöver arbeta vidare” med frågan om vilka lokaler som riskerar att bli för varma och hur det i så fall kan åtgärdas utan att nödvändigtvis kosta mycket pengar.
Det finns en risk- och sårbarhetsanalys som underlag i kommunens arbete för att klara exempelvis skyfall, elavbrott och vattenbrist. När nya detaljplaner tas fram tar man hänsyn till risken för översvämning och skyfall.
Kommunen är mestadels glest bebyggd, men fler träd har planterats i centrala Torsby, bland annat för att ge skugga.
Årjängs kommun
Kommunen har en handlingsplan för hantering av höga temperaturer. Bland annat ska personal i äldreomsorgen hålla värmen ute dagtid och vädra på natten. Vid nybyggen tas hänsyn till värme, exempelvis genom att plantera träd. Komfortkyla och ventilation diskuteras vid ny- och ombyggnad.
Markiser har satts upp och luftkonditionering köpts in till vård och omsorg.
Risker som skyfall, vattenbrist och elavbrott finns med i kommunens analyser för att kunna upprätthålla verksamheten.