Den tuffa byggkonjunkturen har inte rubbat Albèr fastigheters planer på ett 35-våningshus på Kasernhöjden i Karlstad. Det säger David Eriksson, delägare i bolaget. Men projektet dröjer.
– Innan det projektet lanseras ska vi se till att ha kommit väldigt långt med utvecklingen av hela Kasernhöjden, säger han.
Det var i samband med en presentation av Småföretagsbarometern 2023 som David Eriksson berättade hur höjd ränta, ökade kostnader och lågkonjunktur påverkar bolagets planer i Karlstad, bland annat det omtalade 35-våningshuset.
– Många fastighetsbolag får nu omvärdera sin affärsmodeller, räkna om sina riskpremier, ställa om avkastningskrav vid investeringar och titta över värderingar. Det slår lite olika i olika segment.
Albèr fastigheter, som just nu bygger 300 lägenheter på Kasernhöjdens sluttning mot Tingvalla isstadion har flera ben att stå på: entreprenad-, markutvecklings- och förvaltningsverksamhet för både bostäder och kommersiella lokaler.
– Det är en styrka i det här läget, att vi kan fokusera på olika segment och vi har många projekt att välja mellan. När det gäller just det projektet (35-våningshuset) har vi sagt från början att det är ett unikt projekt. För att den byggnaden ska vara kommersiellt gångbar krävs det väldigt mycket av närområdet. Vi har kontor och en del bostäder som Kasernhöjden ska kompletteras med innan vi lanserar det. Det ligger i den slutliga fasen av Kasernhöjdens utveckling. Det är fortfarande svårt att kommunicera exakt när det ska lanseras.
Men det blir av?
– Absolut.
Småföretagsbarometern
Småföretagsbarometern är en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar på utvecklingen de kommande tolv månaderna. Underlaget utgörs av intervjuer med företagare som har minst en och högst 49 anställda.
Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturundersökning inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Undersökningen omfattar 4 000 företag i hela landet inom det privata näringslivet med 1–49 anställda.
Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Företagarna, Sparbankernas Riksförbund och Swedbank. Vid genomförandet av intervjuerna har Novus medverkat.
Albèr fastigheter var ett företagen som kommenterade årets upplaga av Småföretagsbarometern som tas fram av Företagarna, Swedbank och Sparbankernas riksförbund. En barometer som visar att de värmländska småföretagen (upp till 49 anställda) fortsätter ha en uppåtgående trend när det gäller den så kallade konjunkturindikatorn.
Nu väntar en nedgång
Efter en kraftig, pandemirelaterad konjunkturuppgång 2022 för de värmländska småföretagen har konjunkturuppgången dämpats, och nu väntar en troligen en nedgång, tror de värmländska småföretagarna.
Historiskt låga nivåer
När det gäller förväntningarna på lönsamheten ligger de på historiskt låga nivåer.
– Den sammanlagda indikatorn är något starkare i Värmland än i riket, men man ligger nära mitten. Förväntningarna på det kommande året stämmer ganska väl med hur det ser ut i riket i stort, säger Eva Cooper, Företagarnas regionchef för Dalarna, Gävleborg, Värmland och Örebro län.
Även sysselsättningsutvecklingen har förbättrats något – från låga nivåer – och den utvecklingen ser ut att fortsätta.
– Det osäkra läget hindrar inte företagen från att anställa. Man ser att man kan sysselsätta fler framöver.
Många vill expandera
Trots alla utmaningar säger sex av tio företag i länet att man har goda möjligheter att expandera.
– Man vill expandera, men det finns saker som ställer till det. Det främsta tillväxthindret som man uppger är bristen på lämplig arbetskraft, vilket drygt vart tredje företag uppger. Det här är en utmaning som har ökat sedan förra året.
Mindre investeringsvilja
Anders Paulsson, Swedbanks chef i Karlstad, säger att banken märker en avvaktande investeringsvilja och färre kreditförfrågningar från företagen.
– En del har haft det tufft under den här perioden. Det har gått fort med räntehöjningar, och även andra kostnader har skenat iväg. Kostnadsanpassningar har varit i fokus, och då går investeringsviljan bakåt.
Anders Paulsson säger att banken räknar med att räntan kommer att fortsätta uppåt under resten av 2023, att den toppar någonstans runt fyra procent och att den sedan successivt börjar trappa av under 2024.
Sammanfattning för Värmland
Småföretagskonjunkturen i Värmlands län har ytterligare stärkts något under 2023, efter den kraftiga uppgången i fjol när effekterna av pandemin klingade av.
Konjunkturindikatorn ligger nu strax över rikssnittet i Värmland.
De värmländska företagen räknar dock med en något svagare konjunktur under det närmsta året och konjunkturindikatorn sjunker marginellt.
Sysselsättningstillväxten i länets småföretag fortsätter att öka något efter uppgången i fjol.
Småföretagen räknar med att öka antalet anställda de kommande tolv månaderna.
Tillväxt i orderingången har avtagit i länets företag efter uppgången i fjol. Prognosen för de kommande tolv månaderna pekar på ett fortsatt tillväxttapp i orderingång.
Omsättningstillväxten i småföretagen ökade kraftigt efter pandemin och har i år fortsatt öka medan riket som helhet minskat. Förväntningarna för det närmaste året pekar dock på en nedgång i omsättningstillväxten.
Lönsamhetstillväxten i småföretagen har minskat under de senaste tolv månaderna efter fjolårets ökning. Även om länets företag förutser en återhämtning i lönsamheten det närmaste året är det historiskt sett låga förväntningar.
Sex av tio företag i länet (63 procent) ser goda expansionsmöjligheter, vilket är något lägre än det historiska genomsnittet och något lägre jämfört med förra året (70 procent).
Det främsta tillväxthindret hos småföretagen i Värmlands län är bristen på lämplig arbetskraft, vilket drygt var tredje företag uppger. Svag efterfrågan har seglat upp som det näst största tillväxthindret men upplevs som ett mindre hinder i länet jämfört med i övriga riket.
Källa: Företagarna, Sparbankernas Riksförbund och Swedbank.
På frågan vilka politiska åtgärder som är viktigast för företagen i dag svarar David Eriksson att det är politisk stabilitet och långsiktigt förutsägbara förhållningsregler man efterlyser mest.
– Vi är i en väldigt trög bransch med långa ledtider. Att långsiktigt veta vilka spelregler som gäller är viktigast. Det har varit ganska mycket förändringar på den politiska arenan angående vilka typer av bidrag som finns tillgängliga på marknaden. Det har funnits olika stöd i olika perioder som vi har kunnat luta oss emot men inget har varat särskilt länge, vilket har gjort att man har inte kunnat ta det för givet. Då är det väldigt svårt att planera.
Anders Paulsson säger att det viktigaste är arbetstillfällena.
– Hushållen har det jobbigt. Det är väldigt att politiken säkerställer att företagen överlever och att arbetstillfällena blir kvar. Hushållens köpkraft får inte urholkas ännu mer.
Eva Cooper lyfter kompetensförsörjningen.
– Det går otroligt mycket pengar till offentliga stödsystem och olika projekt. Det finns ett stort företagsfrämjande system, men trots det får man inte en förändring utan utmaningarna med kompetensförsörjningen fortsätter. Politiken behöver ta ansvar och se till att de EU-medel som finns prioriteras rätt så att de företag som har möjlighet att växa också gör det.