Mattias Pérez: ”Hennes bortgång färgar vem jag är”

En melodi kan bära tunga känslor som inte kan kläs i ord.

Mattias Pérez är aktuell med Ransätersstämman och ett nytt album där han både lyfter fram hundraårig historia och låter musiken vara ett sätt att bära förlusten av ett barn.

På albumet "Nattdansen" har Mattias Pérez samlat både egna låtar och favoriter från den svenska och norska folkmusikmyllan. Till vardags är han alltid mån om samspelet med andra musiker – han drivs av svänget, liret och den livsbejakande lekfullheten som uppstår när melodier från flera instrument tar armkrok på varandra.

Men den här gången spelar han ensam. Musiken på "Nattdansen" vänder sig snarare inåt och är mer kontemplativ.

– Det är första gången jag på allvar går in i solospelet, början Mattias Pérez lite trevande.

– På det här albumet har jag fokuserat på melodier som jag har förälskat mig i.

Han är bred i sin musik, genom åren har han turnerat med artister som Sofia Karlsson och Tomas Andersson Wij och han bollar flera bandkonstellationer samtidigt. Hans trio Mp3 – där även hans fru Nina Pérez ingår – firar 20 år i år, något som firas med konsert på Ransätersstämman och ett specialbryggt öl som tagits fram i samarbete med ett värmländskt bryggeri.

– Det är intressant att höra hur låtar får form i mina händer, vad som händer med melodierna när jag spelar helt solo, fortsätter Mattias apropå det nya albumet.

– Jag har lösa ramar vad gäller tradition och nutid – vill experimentera och laborera! Traditionen är inget avklippt snöre – en tradition växer vidare hela tiden och vissa saker kommer till när annat faller ifrån.

"Ärren hörs i tonen”

Ensamtid med bara gitarrer som sällskap har alltid varit en lunga för honom i vardagslivet, en trygg plats för eftertanke.

– Jag älskar att sitta själv med en gitarr, det är bland det bästa jag vet. Folkmusik är i grunden dansmusik. Men när jag sitter själv går jag liksom in i en annan värld, som är mer filmisk och meditativ. Melodierna får bära något annat när de inte längre bjuder upp till dans.

Vi pratar om hur en abstrakt tavla kan komma åt skrymslen och vrår i det som är mänskligt och hur en ordlös melodi kan kommunicera på ett liknande sätt.

– Det finns ju historier i de här melodierna, fortsätter Mattias Pérez.

– De har överlevt eftersom de har något starkt att berätta. Låtarna har ju funnits i över hundra år och det är genom de historier och känslor som bor i melodierna som de fortfarande berör. Och nu får de nytt liv i mina versioner. När jag spelar dem är det som att jag skapar soundtracket till mitt liv i Karlstad här och nu.

Han stannar upp för att förtydliga.

– Genom att melodierna hela tiden spelas i olika sammanhang blir de odödliga. Det är något magiskt som bor i melodierna.

På albumet trakterar Mattias Pérez en rad olika gitarrer, bland annat en parlorgitarr från 1910. På sin pappas sida har han rötter i Chile, något som också får sätta färg på några av låtarna. Han spelar även tolv- och 36-strängade instrument.

– Genom olika instrument kan jag klä låtarna i olika kläder. Ett gammalt instrument, som det från 1910, bär sina ärr och ärren hörs i tonen. Det hörs att toner och låtar har gått genom träet i över 100 år.

"Livet och döden”

Två av de tio spåren på albumet har Mattias Pérez skrivit själv. En av låtarna – "Till en ängel" skrev han under en turbulent tid för fem år sedan, strax efter att han förlorat en dotter.

– Musiken är en livlina. Den är mitt sätt att uttrycka och försöka förstå och tolka det som händer när orden inte räcker till.

Tidigare har hans fru Nina Pérez gjort albumet "Vägen jag vandrat" som till stor del var ett sorgearbete över dottern Larissa som föddes svårt sjuk och gick bort vid sju år ålder.

– "Till en ängel" kom till första gången jag satt med en gitarr efter att hon gått bort. Hennes bortgång färgar vem jag är och kommer att göra så för all framtid. Det är en del av mig och hur min musik låter – det har påverkat mitt sound och mitt sätt att uttrycka mig. Och mitt sätt att tänka på livet och döden.

– När jag spelar eller hör låten kommer jag tillbaka till de starka känslorna som infann sig när det hände. Med tiden förändras känslorna, man lär sig att leva med händelsen.

Låten blir som ett kärl som kan användas till att kanalisera tankar och känslor.

– Så är det. Melodin tar fram känslorna som bor i mig, de kommer ut som toner och musik. Det går ju inte att sätta ord på dem. Jag återkommer ofta till "Till en ängel", det kan vara här hemma eller vid hennes gravplats. Den finns med som ett slags samtal med mig själv.

"Sparkar igång sommaren”

När NWT når Mattias Pérez packar han och familjen för fullt inför den stundande Ransätersstämman. I år besöker han stämman för 25: året och det är med Ransäterstämman sommar träder i full kraft.

– För mig är stämman platsen där allt startades. Det var där jag jammade min första polska och tog mina första steg som folkmusiker. För mig skulle det inte vara sommar utan ett besök i Ransäter. Det är där man träffar nya och gamla vänner och sparkar igång sommaren.

Mattias Pérez vill gärna lyfta fram stämmans betydelse i ett vidare perspektiv.

– Det är folk från hela Norden som träffas. Den värmländska folkmusiken står i fokus, den får höras och spridas. För mig är det extra kul att ha familjen med mig också, det är barnens tradition lika mycket som min. Vi brukar vara de första på plats och de sista att lämna.

"Nattdansen" släpps den 10 juni och Mattias Pérez spelar på Ransätersstämman under flera tillfällen.