Att vårda de mellanmänskliga relationerna utan att tappa fokuset på affärerna kan vara en utmaning för chefer.
En som klarar konststycket att ha fullt fokus på båda är Azra Osmancevic, framgångsrik jurist och techentreprenör som nyligen gick från rollen som affärsutvecklingschef på Viaplay Group till Vice President Operations Nordics på samma bolag.
Azra Osmancevic, som växte upp i Degerfors, utsågs nyligen till Framtidens kvinnliga ledare 2023 av fackförbundet Ledarna.
– Kul och jättehedrande, kommenterar hon.
Chefsorganisationen Ledarna med över 97 000 medlemmar tar varje år fram en lista över Framtidens kvinnliga ledare i Sverige. Förra året hamnade 35-åriga Azra Osmancevic på en hedrande tolfteplats. När 2023 års lista presenterades toppade hon listan.
Juryns motivering
Årets vinnare är en chef med många järn i elden. I rollen som chef fokuserar hon på det mellanmänskliga och hon vågar utmana den rådande bilden av ett framgångsrikt ledarskap. Hon leder komplexa projekt och tar höjd för mångfald och jämställdhet både bakom och framför kameran. Utöver att ta Nordens största strömningstjänst ut i världen, är hon även medgrundare till ett digitalt legal tech-bolag som tillgängliggör juridiken för allmänheten. Hon har också startat ett mentorskapsprogram för att stärka unga kvinnor. Hon är en uppskattad talare, ryggar inte för att förklara det komplexa och delar frikostigt med sig av sin kunskap.
Hur kändes det att få utmärkelsen?
– Kul och jättehedrande. Framför allt för att det är ett sammanhang som lyfter starkt ledarskap men också betonar vikten av att vi ska ha inkludering och mångfald på arbetsplatserna vilket är stora frågor för mig.
I motiveringen lyfter juryn fram att du är bra på det mellanmänskliga. Vad tänker du när du hör det?
– Jag har stort fokus på att bygga och vårda relationer. Tilliten måste finnas där. Jag ser det som en trestegsraket, där man först måste ha bra självledarskap för att kunna leda andra. Sedan gäller det att bygga tillit, och sedan att vårda relationen. Allt det här hänger ju på någon sorts självkännedom och kännedom om hur mänskliga relationer funkar. Men samtidigt är jag väldigt resultatorienterad och jag tror att det är de här två grejerna som har gjort att mitt ledarskap står ut.
Vad tycker du är ett bra ledarskap?
– Ett bra ledarskap ska grundas i tillit, öppenhet och transparens, och att det känns autentiskt i relationen. Ledarna som jag tycker har varit bäst är de som kan förena att vara otroligt resultatorienterade och också ha stort fokus på det mellanmänskliga planet. Jag upplever att många chefer är vassa på antingen eller, men de som inspirerar mest är de som har bägge.
Azra Osmancevic
Ålder: 35
Bor: Lägenhet i Vasastan, Stockholm.
Familj: Sambo Johan och döttrarna Juni, fyra år, och Hermine, snart två.
Gör: Fram till helt nyligen affärsutvecklingschef Viaplay Group. Har precis blivit befordrad till Vice President Operations Nordics. ”Det blir mer fokus på affärer och mindre på content jämfört med min tidigare roll.”
Medgrundare Justic, ett legal tech-bolag som utvecklar digitala självhjälps-verktyg för juridiska behov i vardagen.
Styrelseuppdrag i fintechbolaget Paytrim och organisationerna Storasyster och Refugee welcome Stockholm.
Grundade och driver det kvinnliga mentorskapsprogramet Femtorship.
Ängelinvesterare. (Investerar i nystartade företag med tillväxtpotential).
Föreläser en del.
Bakgrund: Kom som flyktingbarn till Sverige från krigets Bosnien på 90-talet tillsammans med mamma. Bodde på flera platser innan hon kom till Degerfors som tioåring.
Gick i grundskola i Degerfors, och tog studenten på Letälvsgymnasiet.
Största intressen under skoltiden var musik och fotboll. Gick naturvetenskapliga programmet med fotbollsinriktning under gymnasiet, och var under den tiden även med i Idol i tv.
Studerade musikproduktion i Stockholm efter gymnasiet. I slutet av den utbildningen började hon intressera sig för juridiken kring musiken.
Började plugga juridik, inriktning immaterialrätt. Blev upphovsrättsjurist och har bland annat jobbat som chefsjurist på ett svensk-amerikanskt skivbolag. ”Vi försvann när Spotify kom och förändrade marknaden”.
Tillbaka i Sverige fick hon jobb på Mannheimer Swartling, Nordens ledande affärsjuridiska advokatbyrå.
Gick därefter över till mediebolaget Modern Times Group MTG, efter att ha haft dem som klient. ”Jag var mer åt entreprenörshållet. Jag halverade min lön och det har tagit tid att ta igen tappet, men det var det värt”.
Förebild i livet: Min stora stöttepelare och förebild är min mamma. Hon är otroligt omtänksam och ger av sig själv till allt och alla. Hon är en förebild i hur man tar hand om sig själv och hur man är som medmänniska. Hon gav inga klassiska karriärråd men lärde mig mycket om mellanmänskliga frågor och hur man bygger och vårdar relationer.
Fritidsintressen: Jag tränar regelbundet, och älskar att surfa. Och musik. Det var via musiken jag kom in på juridiken. I den mån jag har tid sitter jag gärna och komponerar.
Vad är de största utmaningarna med att ha fullt fokus på både det mellanmänskliga och på resultatet?
– Jag tror att en av utmaningarna är att man kan tappa lite av perspektiven ju längre upp man klättrar i organisationen. Särskilt kanske om man kommer utifrån. Då är ju bara det en utmaning, att faktiskt förstå folk som jobbar ”på golvet”, de som utför det dagliga arbetet. Att förstå dem och behålla perspektiven när man ska fatta strategiska beslut, det är en av utmaningarna. Där får man jobba med att ha inkluderande beslutsprocesser. Man får försöka syna sig själv och förstå hur vi arbetar i dag, vilka perspektiv saknas när vi fattar beslut och försöka se till att få personer med de perspektiven som saknas till bordet.
Vilka personliga egenskaper är viktiga för en god ledare?
– Förmågan att skapa tillit och förtroende, det är nummer ett. Att man är väldigt transparent i sitt ledarskap, och att man är lyhörd.
Kan du ge några exempel på hur det kan se ut i vardagen?
– Om man tar lyhördhet som exempel, så har jag lett grupper som har varit unga, kontra team där man har haft mer seniora personer. De har ju helt olika behov. De unga frågar i augusti om det blir julbord i år. De har fokus på helt andra frågor. Där måste man som ledare fånga upp det här, se till att de får aktiviteterna de behöver; att de får möjligheter att nätverka. De seniora funderar inte så mycket kring nästa AW utan har andra typer av funderingar. Det är någonting som jag verkligen har lärt mig genom åren, att lyssna in, beroende på hur långt personen har kommit i sin karriär, vad den har för behov.
Men sedan stannade jag upp och tänkte att det här är ett ypperligt tillfälle att föregå med gott exempel och visa den typen av sårbarhet och öppenhet som jag skulle vilja att teamet kan visa.
– Det kan också handla om att vara sårbar i sitt ledarskap. Min mormor gick bort förra året. När jag fick beskedet skulle jag precis gå in på ett möte med hela teamet. Först tänkte jag att jag skulle gå in och göra det jag hade tänkt. Men sedan stannade jag upp och tänkte att det här är ett ypperligt tillfälle att föregå med gott exempel och visa den typen av sårbarhet och öppenhet som jag skulle vilja att teamet kan visa om de skulle hamna i samma situation. Så jag gick in och berättade vad som hade hänt och sa att jag inte är vid mina sinnens fulla bruk just nu. ”Låt mig skjuta på det här och komma tillbaka när jag mår bättre.”
– Det är ett bra exempel på att vara autentisk och sårbar i sitt ledarskap. Sen är det också viktigt att kunna pusha folk, utmana dem och fråga om de lever ut sin passion och sitt syfte. För många av oss gör ju inte det. Det blir ju så mycket lättare att motivera och öppna rätt dörrar för ens medarbetare om man förstår vad det är de vill.
Under sin juristkarriär såg hon med egna ögon hur unga kvinnor dominerade på juristprogrammet, men ute på advokatbyråerna är det män som har delägarposterna.
Vart tar kvinnorna vägen?
– Det är någonting som händer på vägen som gör att de lämnar byråerna. Det finns en kultur som premierar vissa typer av ledare och vissa typer av människor. Jag tror att många känner att de inte passar in på en affärsjuridisk byrå till exempel, så de söker sig till något annat. Det är trögt och svårt att ändra på det här.
– Då måste de seniora delägarna som har kommit upp plötsligt kritisera upplägget som har gjort att de har fått allt de har fått. Det finns strukturer här som är väldigt svåra att komma till rätta med. Men har man personer i sitt managementteam som vågar utmana i de här frågorna och borra i frågor som: hur ser policyn kring befordringar ut, vilka är det som fattar besluten? Vad saknar vi för kunskap när vi fattar de här besluten? Det behövs folk som direkt vill och kan utmana i de här frågorna för att driva förändring i rätt riktning.
Mitt team har obligatoriska e-learning sessions på jobbet där vi lär oss nya saker inom områden vi normalt inte jobbar med, det bygger nya vägar i hjärnan.
Du är själv mentor för unga kvinnor i programmet Femtorship som du har grundat. Vilka är dina bästa råd till unga kvinnor som vill göra karriär?
– När det gäller karriärtips brukar jag säga passion och syfte, att verkligen se till att gå på det. Det är den låga som brinner längst. Då brukar många säga ”jag vet inte vad min passion och mitt syfte är” Då säger jag att det är lugnt. Du får bara testa och använda uteslutningsmetoden tills du hittar den. Det är det ena. Det andra är att bygga sitt nätverk och man ska börja tidigt. Det är otroligt viktigt, och jag tycker att man ska bygga sig själv genom att lyfta andra. Ju tidigare du startar desto bättre. Och upskilla och reskilla, alltså att fortsätta lära sig nya saker och utvecklas. Hos oss uppmuntrar vi att medarbetarna lär sig nya saker i olika områden. Mitt team har obligatoriska e-learning sessions på jobbet där vi lär oss nya saker inom områden vi normalt inte jobbar med, det bygger nya vägar i hjärnan.
Hon är även engagerad i frågor som rör mångfald på arbetsplatserna.
Varför är det viktigt med mångfald på jobbet?
– Jag tror att man fattar bättre beslut – oavsett vilken produkt eller tjänst du säljer så är mångfaldsperspektivet viktigt för det hjälper dig fatta rätt beslut och i slutänden bli mer framgångsrikt som bolag. Du kan hitta nya kundgrupper om du kan skruva produkten eller tjänsten rätt, bredda den eller vad det nu kan vara. Det hjälper dig på sista raden.
När det gäller karriärtips brukar jag säga passion och syfte, att verkligen se till att gå på det. Det är den låga som brinner längst.
Hur ska företagen göra för att få in mer mångfald?
– Det första är en nulägesanalys. Scanna av nuläget för att först förstå vilka perspektiv vi har idag och sätt sen riktningen och se vad som saknas. Det är tillräckligt svårt för de flesta, att göra nulägesanalysen om man inte har funderat på de här frågorna över huvud taget.
Att det skulle vara svårt att hitta kompetenta kvinnor eller kandidater med annan bakgrund håller inte, menar hon.
– Det finns inga ursäkter. Har man inte hittat har man inte letat på rätt ställe. Det finns så mycket kompetens, kunskap och personer med olika perspektiv och erfarenhet där ute. Leta bättre!
Vad tittar du särskilt på när du väljer vilka bolag du ska investera i?
– Jag vill gärna investera i bolag med kvinnliga grundare eller med minoritetsgrundare. Sedan vill jag gärna att man löser ett reellt problem, något som driver en positiv förändring på samhälls- eller individnivå. Och även hur väl grundarteamet känner kunden. Den som känner kunden bäst vinner.
Du kom som flyktingbarn till Degerfors, efter att ha bott kortare tid på olika ställen i Sverige. Hur var tiden i Degerfors?
– Fantastisk! Det var inte lika internationellt som Göteborg, där jag bodde i Bergsjön. Det var två helt olika världar som var bra på sina egna sätt. I Degerfors hade jag en fantastisk uppväxt med stort fokus på fotbollen så klart. Jag gick fotbollsgymnasiet och tänkte mig en fotbollskarriär innan jag fick dåliga knän.
Någon särbehandling för att hon kom från ett annat land märkte hon inte av.
– Jag har haft tur men har inte upplevt att jag blivit särbehandlad eller diskriminerad på något sätt. Jag vet inte om det var för att jag var involverad i fotbollen och kulturskolan där det var en härlig team spirit.
Hur har tiden i Degerfors präglat dig?
– Men jag är ju en småstadstjej! Det är där jag trivs bäst. Vi bodde precis i hörnet där skogen börjar, och det var väldigt idylliskt. Det är så jag vill att mina barn ska ha det, att kunna springa ut, och komma hem smutsiga. Jag vill flytta ut till landet igen, det är planen i alla fall.
Vad skulle du sakna från livet mitt i Stockholm?
– Mina vänner, men annars inte särskilt mycket. Jag åker ju härifrån så fort jag får tillfälle.
Ett ställe hon gärna åker till är sommarstugan i Degerfors.
– Vi är där mycket. Sommarsemestern brukar spenderas där. Vi har en hybridmodell där jag brukar jobba hemifrån fredagar och måndagar, så vi tar också ofta långhelger där.
En bra sak med helgerna i stugan är att hon kan gå och se på fotboll på Stora Valla.
– Senast var vi och såg Degerfors-AIK.
Vilket lag hejade du på?
– Degerfors så klart!
Vad skulle du ge för särskilda karriärråd till unga kvinnor i en bruksort som Degerfors?
– Jag vill att de ska förstå tidigt vilken rikedom det är att ha vuxit upp i Degerfors, på landsbygden, och att man har sett hur samhället fungerar där. Vet du hur en bruksort fungerar och flyttar sedan till en storstad så har du bägge perspektiven med dig i arbetslivet. Det är en kompetens det också.