Karlstads kommun gick med överskott förra året: 392 miljoner.
I år är ekonomin tuffare – och intressekonflikterna om klimat och miljö blir allt tydligare.
För hela kommunkoncernen blev resultatet 611 miljoner, enligt årsredovisningen. Det beror främst på att intäkter från skatt och eldistribution blev oväntat höga.
Kommunstyrelsens ordförande Linda Larsson (S) gläds åt fjolårets resultat.
– Det är jätteglädjande att Karlstad växer och utvecklas och att folk vill flytta hit, säger hon.
Även om kommunen går med vinst har soliditeten, den långsiktiga betalningsförmågan, minskat för kommunens verksamhet och var i fjol 40 procent. Enligt kommunens årsredovisning beror det på stora investeringar.
Tufft för skolan
I år är bilden alltså mörkare.
– Många av våra nämnder kämpar med kostnadsökningarna. En kommun drabbas på samma sätt som en privatekonomi.
Linda Larsson säger att kommunens grönröda styre inför nästa år har valt att ta ut en utdelning på 80 miljoner från sina bolag för att kunna skjuta till mer medel.
– 2025 hoppas vi att prognosen blir som den ser ut just nu, det vill säga att ekonomin vänder upp igen.
Alla nämnder har uppmanats att se över sina kostnader och exempelvis har 31 korttidsplatser i äldreomsorgen tagits bort. Barn- och ungdomsnämnden gick back 30 miljoner redan förra året, men enligt Linda Larsson försöker kommunen undvika uppsägningar av ekonomiska skäl.
– Vi försöker ha en långsiktig plan, så att vi gör så lite smärtsamma besparingar som möjligt.
Klimatkonflikter
Förra året hade kommunen 21 mål för sin verksamhet. För två av dem går trenden åt fel håll samtidigt som måluppfyllelsen redan anses dålig. Det handlar dels om målet att Karlstad ska vara en klimatsmart och fossilfri kommun, dels om målet att kommunen ska ha en hållbar arbetsmiljö. För övriga mål är läget oförändrat eller bättre.
Mellan 2020 och 2021 ökade utsläppen från kommunens verksamheter med drygt 500 ton och körsträckan för bil i kommunen ökade också räknat per invånare. I årsredovisningen framgår det också att det finns intressekonflikter mellan klimat och miljö å ena sidan och exempelvis byggen och handelssatsningar å den andra.
– I takt med att det blir alltmer oro för hur vi ska klara klimat- och miljöutmaningarna kommer de här målkonflikterna att öka, säger Linda Larsson.
Mindre bil
Kommunens mål, att bli fossilfri 2026 och att kommunen som helhet ska vara klimatneutral 2030, är tuffare än de nationella målen. Hon pekar på transporter och konsumtion som de två stora områdena.
– Vi vill att det ska bli så enkelt och trevligt som möjligt att både gå, cykla och åka buss i vår kommun. Ju fler som känner att de klarar sig utan bilen desto bättre. Sedan finns det de som alltid kommer att behöva bilen.
Hon säger att man försöker bygga nya stadsdelar på ett sätt som minskar behovet av bil. Och några fler nya, externa köpcentra blir det inte heller under nuvarande styre.
– Vi måste jobba mer med konsumtionen och där har vi sagt från det grönröda styret att vi vill försöka vara Sveriges ledande second hand-stad.
Höga sjuktal i kvinnoyrken
När det gäller arbetsmiljön, det andra målet som inte uppfylls och där trenden går åt fel håll, pekar Linda Larsson på de höga sjuktalen. Värst är det bland kvinnor i kvinnodominerade yrken och bland kvinnliga vårdbiträden ökade sjukfrånvaron mest i fjol.
– Många jobbar inte heltid och upplever att arbetsmiljön är väldigt tung.
Hon säger att styret satsar för att göra yrkena mer attraktiva.
– Det kan handla om vidareutbildning och fysiska förändringar i arbetsmiljön. Vi har också valt att satsa på ett projekt med tillitsstyrning för att komma bort från minutstyrningen inom hemtjänsten och vi försöker ta bort de delade turerna.