Det lär knappast ha undgått någon att den 6 juni är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. Helgdag sedan 2005, Sveriges nationaldag sedan 1983, tidigare Svenska flaggans dag firas den 6 juni varje år över hela landet men i år förstås mer än någonsin.
Den svenska nationaldagen har ingen etablerad mattradition men för NWTs läsare har jag komponerat en dalamåltid med en rotsakssoppa med rötter långt ner i 1500-talets Dalarna och en nykomponerad helt fantastisk Gustav Vasa-bakelse från Ornässtugan.
Gustav Vasa var visserligen inte född i Dalarna men det var dit han begav sig i december 1520 för att få med sig dalkarlarna till uppror mot den danske unionskungen Kristian II. Målet var att avsätta kungen från den svenska tronen och göra Sverige till ett fritt rike. Detta skedde också då Kristian till slut blev avsatt och danskarna drevs ur Sverige.
I vårt hus på Älvrosgatan i Karlstad har vi alla, min husfamilj och jag, rötter i Dalarna. Mina går att spåra så långt tillbaka i tiden som till 1588 då min anmoder på pappas sida föddes i Åsen i Älvdalen. Vi har tidigare lagat och provsmakat två versioner av den rotsaks- och köttsoppa, som är Älvdalens nationalrätt. Den äldsta med min kusin Monas recept på Souðwattn, som översatt till dagens svenska betyder ”sjudande vatten”. Den andra en moderniserad och snabblagad variant av soppan, Sovatn, som kommer från min husgranne Eriks mor Karin Lübeck.
Inför årets nationaldag har vi prövat ännu ett recept, Sovatten, ur den nyutkomna och väldigt trevliga boken Från nävgröt till gråärt – om människor, mat och människor på Skansen av Agneta Magnusson, i många år anställd som producent på Skansen med ansvar för de kulturhistoriska programmen på Skansens programavdelning och kulturhistoriska avdelning. I boken berättar hon livfullt och medryckande om livet och sammanhållningen på Skansen. Receptet på Sovatten hittar man i avsnittet om odlingarna på Moragården där en liten kålgård tillkom 2009.
Väldigt god tyckte vi om Moragårdens Sovatten. Så god att satsen snarare räcker till 6 än 10 personer. Mycket enkel att tillaga dessutom.
Sovatten är en enkel vardagssoppa fast på Zorngården bjöd Emma och Anders Zorn gärna sina vänner på den till fest, avslöjar Agneta Magnusson i sin bok. Men till kaffet kan NWTs läsare baka en desto lyxigare Gustav Vasa-bakelse. En länk till det receptet och en bild av bakverket fotat av museichefen Åsa Ehlis hittade jag i Statens fastighetsverks tidskrift Kulturvärden, som kommer fyra gånger om året med information om byggnader, parker och miljöer i vårt gemensamma kulturarv, spännande sevärdheter, nya projekt och historiska miljöer, fakta och kuriosa, stort och smått. I årets första nummer uppmärksammas inte bara Gustav Vasas flykt undan knektarna i Dalarna utan också Ornässtugans nykomponerade Gustav Vasa-bakelse.
Ornässtugan, vackert belägen på sin ursprungliga plats på en udde i sjön Runn mellan Borlänge och Falun, är Sveriges mest kända timmerbyggnad och byggdes av en förmögen bergsman i början på 1500-talet. Muséet öppnade redan år 1758 och utställningen är fortfarande densamma som vid öppnandet. Det gör den till världens äldsta bevarade utställning i ursprunglig byggnad.
Det var till Ornässtugan Gustav Vasa kom 1520 på flykt undan den danske kungen. Ett besök som slutade med att Gustav tvingades fly genom Ornässtugans dass med hjälp av gårdsfrun Barbro Stigsdotter. Den unge Gustavs dalaäventyr och väg till den svenska tronen är historier som har berättats i 500 år i Ornässtugan där för övrigt dasset fortfarande finns kvar. En historietradition som Ornässtugan gärna förvaltar och för vidare till dagens besökare.
Jubileumsåret 2023 har konditor Livia Thors skapat en Vasabakelse för Ornässtugan baserad på smaker – mandel, nötter, kryddor och citrus – som fanns och ansågs lyxiga på 1500-talet. Kryddstarka beställningar från Gustav Vasa till hans hovapotekare finns bevarade och ligger till grund för bakelsen. Apotekare var den yrkesgrupp som först kom att hantera sockret när det kom till Sverige och blev alltså de första konfektmakarna. Livia Thors berättar på SFVs hemsida att hon utgått från dessa smaker och skapat ett bakverk som Gustav Vasa nog hade älskat. Det är nämligen allmänt bekant att den gamle kungen älskade sötsaker!
Avsikten är att många ska kunna njuta av bakelsen. Receptet är naturligt utan gluten och på Ornässtugan används mjölkfritt margarin för att även få Vasabakelsen mjölkproteinfri. Det mjölkfria margarinet går att ersätta med samma mängd smör
Moragårdens Sovatten
För 10 personer:
½ kg rimmat oxkött
½ kg rimmat fläsk
1 kg skalad potatis
2 kålrötter
6 morötter
10 vitpepparkorn
3 msk persilja
Ev lite salt
Vatten (totalt ca 2 liter)
Så här gör man: Skär köttet som till kalops och lägg det i en stor gryta. I praktiken tog man det kött som fanns till hands, ofta älg eller annat vilt. Rimmat oxkött eller oxbringa är förstås inte lätt att hitta nuförtiden. Jag bytte det rimmade oxköttet mot grytbitar och det rimmade stekfläsket räckte väl till för att ge soppan tillräcklig sälta.
Häll över så mycket vatten (ca 1 liter) att det knappt täcker köttet. Koka det halvfärdigt tillsammans med vitpeppar. Jag lät det sjuda i ungefär en timme. Ansa och skär morötterna och kålroten i stora bitar och låt dem koka med köttet. Jag hällde dessutom på ytterligare 1 liter vatten.
Lägg inte i potatisen förrän köttet och rotsakerna känns nästan färdiga. Det tog inte lång tid! Smaka av med salt, om det behövs. Strö över hackad persilja vid serveringen.
Karin Lübecks snabblagade Sovatn
Till 4 personer:
½ rotselleri
½ kålrot
4 morötter
1 palsternacka
1 purjolök
250 g kött (vilt eller ren) i tärningar
1 msk smör
2 köttbuljongtärningar
1 ½ l vatten
2 tsk salt
7–8 kryddpepparkorn
Så här gör man: Skär rotfrukterna i sockerbitsstora bitar. Koka vatten, buljong (jag tog hönsbuljong) och rotfrukter i 15 minuter. Skär purjolöken i strimlor och lägg i soppan. Fräs köttet (jag tog 1 pkt älgskav) i stekpanna och blanda i soppan.
Gustav Vasa-bakelser
Till cirka 30 bakelser
Botten:
900 g mandelmassa
450 g mjölkfritt margarin eller smör
540 g/9 ägg
22 g malen kardemumma
600 g hackad valnöt
Apelsinkräm till en botten:
160 g mjölkfritt margarin eller smör
210 g florsocker (3,5 dl)
40–50 g apelsin eller citronarom
1 nypa salt
Täcke:
Gul marsipan som räcker till lite mer än 40x30 cm.
30–35 hela valnötter till garnering.
Så här gör man bottnen: Hacka valnötter eller mixa dem grovt. Rör mandelmassan smidig i köksmaskin eller med elvisp. Tillsätt margarinet eller smöret lite i taget och rör blandningen klumpfri. Därefter tillsätts kardemumman. Sedan tillsätts äggen ett åt gången. Låt varje ägg bli blandat med smeten innan nästa tillsätts. När alla ägg är i, rör ner de hackade valnötterna. Häll smeten i en långpanna (ca 40X25 cm) med bakplåtspapper och grädda i nedre delen av ugnen i 175 grader i ca 30 min. Botten ska vara fast i kanterna och mörkt gyllene.
… krämen: Under tiden gör man krämen: Rör florsocker och margarin eller smör kraftigt. Tillsätt arom och salt. Aromernas koncentration kan variera så man får prova sig fram för en kraftig, god citrussmak. Aromer är mer koncentrerade än pressad frukt. Det är därför inte lämpligt att ersätta med saft från frukt. Det krävs mer saft för att uppnå smak och mycket vätska kan göra att krämen skär sig.
… och bakelserna: Låt botten svalna helt innan krämen breds på. När krämen bretts på ställ in botten i kylen. Det är enklare att skära bakelser när krämen är fast och botten är välkyld.
Kavla gul marsipan till en tjocklek på cirka 3 mm. Skär bort yttersta kanten på botten för att få ett jämnt och snyggt snitt.
Lägg marsipantäcket på den smörkrämsbredda bottnen. Skär sedan till bakelser med måtten 6x5 cm. Pudra florsocker över och garnera med en hel valnöt. Förvara bakelsen svalt (om det blir någon över…)