Josef halkade runt på nattklubbarna med kryckor.
Alvin fick utsikt över ett övergivet betongskelett.
Och Eric vaknade upp med en ful tatuering efter första kvällen.
NWT följde den värmländska strömmen till Ayia Napa.
Det här är vad vi hittade.
Studentresan till Ayia Napa har varit en värmländsk tradition i många år.
I år var inget undantag. Flera hundra värmlänningar packade resväskan och flög till Cypern förra veckan.
NWT tog rygg på dem för att berätta om resan.
Det här är vad som hände i Ayia Napa.
Lika pirriga och förväntansfulla som studenterna landade vi på Cypern under måndagen.
Taxin gick direkt den 40 minuter långa resan ut till turistorten Ayia Napa.
Här samlades förra veckan hundratals värmlänningar som ska ta studenten för att fira med sol, bad och en hel del alkohol.
Hotellen var helt fullbokade och på flera av dem var det mer eller mindre bara värmlänningar som bodde.
Så scenariot för veckan var alltså följande:
Ett stort gäng ungdomar bor tillsammans med alla sina kompisar på en ny okänd ort, utan föräldrar, lärare eller andra vardagsrutiner. Lägg där till att det är ett stort flöde av alkohol – självklart blir det en hel del scener.
Uppladdningen inför den här veckan har dessutom pågått i flera år.
– Det har snackats om det här sen vi började ettan. Alla i Karlstad pratar om det för alla äldre kompisar har åkt på en sån här resa, säger Nelly Komada, som ska ta studenten från teknikprogrammet på Sundsta-Älvkullegymnasiet.
För killarna Erik Stennrick, Melvin Axelsson och Alvin Andersson från Taserudsgymnasiet i Arvika var utsikten från hotellrummet kanske inte vad de hade drömt om när de såg studentresan framför sig.
Förfesterna på balkongen utspelar sig framför ett öde betongskelett.
– Jag tänker, tog det slut på pengar eller? säger Alvin Axelsson.
Arvikakillarna kom några dagar tidigare än majoriteten och var redan slitna när det nyanlända Karlstadsfolket skulle göra sin debut på bargatorna.
– Vi har supit sen vi kom hit. Det är môe alkohol, säger Melvin Axelsson.
Han säger att bargatorna är hetsiga på kvällarna.
– Det är jäkligt mycket folk som drar i en. Inkastare som vill få in en på massa olika ställen.
Och så är det.
När vi själva går genom bargatorna på kvällarna får vi smaka på hetsen.
Utanför varje krog står en inkastare som följer efter en för att dela ut flyers med erbjudanden om gratis drinkar och shots för att man ska komma in på deras ställe.
Ibland är de rent av aggressiva – ingen slutar tjata om just sin bar efter första nejet.
Med en något lägre ton viskar inkastarna efter killarna om de vill besöka strippklubbarna eller ha kokain.
Alla barer tävlar dessutom om att ha den högsta musiken eller de mest färgglada, blinkande lamporna.
Här kan ett epilepsianfall enkelt triggas för den känslige.
Veckans första utekväll ville ingen missa.
Maria Beznja, Emilia Hollman och Emma Strand från Sundsta-Älvkullegymnasiet drog igång resans första förfest några timmar efter att de landat på hotellet.
Smink, naglar och tillräckligt mycket alkohol i kroppen - allt skulle vara på plats innan tjejerna drog ut.
– Vi lämnar inte hotellet förrän vi är i helt rätt stämning.
– Det viktigaste för mig ikväll är att gå runt och snicksnacka med alla Karlstadsbor och alla andra också, säger Maria Beznja.
När NWT är med på förfesten kommer det in ett par andra tjejer på hotellrummet. När de får höra vilka vi är vänder de sig om och springer ut.
Alla vill inte vara med på bild och visa vad de gör på resan. Men de hade inte behövt vara rädda för oss. Vi smygfotar ingen i Ayia Napa och alla får godkänna att vara med.
Värmlänningarna vallfärdar under kvällen till Grabbarna Grus. Här är det totalt knökfullt både inne på nattklubben och hela gatan utanför. Vart vi än går träffar vi studenter från Karlstad, Arvika, Kristinehamn, Torsby, Filipstad, Sunne…
Här möter vi inte en enda som inte vill vara med på bild.
När vi presenterar oss från NWT vrålar flera gäng: FOTA OSS! VI VILL VARA MED!
På barstråket pågår festen hela nätterna.
Det är Adam Nilsson från Taserudsgymnasiet i Arvika helt lyrisk över.
– Det här är môe bättre än hemma i Arvika där allt stänger 02. Jag har kommit hem sju varje morgon, säger han.
Under dagtid är det fokus på solen som gäller.
Det är i solstolen på stranden som det talas ut om “vad fan var det som hände igår egentligen?”
Som för killarna Melwin Åsterud och Eric Johansson som vaknade upp en morgon med varsin döskalle tatuerad på fingret.
– Så jävla dumt. Konsekvenstänket finns ju inte när man dricker, säger Melwin Åsterud.
– Vi valde inte ens motivet själva, det var en polare, säger Eric Johansson.
Eric Johansson hade redan bestämt sig – när han kom hem till Karlstad igen skulle han lasra bort den.
Men som alltid i Ayia Napa när man hör en rolig historia så finns det alltid en ännu sjukare.
– Vi träffade en annan kille igår som hade tatuerat in en tjejs namn över hela smalbenet. Han kände inte ens henne.
Killarna summerade ändå sina vilda utekvällar så här:
– Man ska passa på en sån här resa. Det är nog enda gången man åker till ett sånt här ställe.
En annan som passade på var studenten Axel från Karlstad.
– Det är alltid vrålfylla varje kväll, säger han.
För kompisen Josef var det dock ingen fylla på hela veckan.
Han var den enda på hela resan vi stötte på som höll sig nykter.
Eftersom han hade brutit benet några veckor innan avfärd gick han på kryckor och morfin och fick därför avstå alkohol.
Men det stoppade honom inte från resan till Ayia Napa.
– Det här ville jag inte missa, säger Josef.
Dock var det inte den enklaste veckan att utsätta sig för med kryckor kanske.
– Det är lite småjobbigt... Det var extremt halkigt inne på nattklubbsgolvet med kryckorna.
Vi frågade hur han upplevde Ayia Napa med nyktra ögon.
– Det är jävligt tråkigt. Jag önskar att jag också fick dricka. Det ser ut som folk har jävligt roligt, säger Josef.
På Cypern säljs alkohol i vanliga matbutiker och kiosker. Här får alla värmländska studenter handla utan att behöva visa legitimation eller vara 20 år.
Det är ovant för dem.
Lovisa tyckte att det var det bästa med hela resan.
– Man känner sig så vuxen här. Det kanske låter löjligt, men det bästa är att få gå och plocka alkohol själv i butiken.
Att det är mycket svenskar som åker hit på semester märks bland utbudet. Här finns mjölkdrycker från Arla, svensk cider och choklad i alla smaker från Marabou.
Cyprioten och butiksägaren George Manoli älskar sina svenska kunder – men tycker samtidigt att de köper för mycket alkohol att dricka.
– They are really good customer. But they drink too much... Because they are kids... They buy too much alcohol…
En vecka på Ayia Napa ser väldigt mycket samma ut varje dag.
På dagarna solar och badar man. På kvällarna går man ut – till samma ställen om och om igen. Sen repeat dagen efter.
Men resan handlar om så mycket mer än bara fest för studenterna själva.
Vi besökte ett hus som ett gäng från Karlstad hade hyrt tillsammans.
– Det är klart att det är mycket festfokus och vi har planerat att gå ut varje dag. Men den här resan är så mycket mer än det.
– Det handlar inte bara om att vi ska supa. Allt runt omkring är det roligaste. Att få bo ihop en vecka med sina kompisar och umgås. Det är de små grejerna av att bara vara tillsammans som är grejen, säger Celia Lindqvist, som går på Sundsta-Älvkullegymnasiet.
Från äldre kompisar har man hört många historier om Ayia Napa.
– Man har ju bilden av att folk tappar det när man kommer till Ayia Napa. Men vi tycker inte att det varit riktigt så illa. Vi har inte sett ett enda slagsmål än, det händer ju ändå hemma i Karlstad att man ser sånt när man går ut, säger studenten David Landeklint.
Vi själva är också av uppfattningen att det verkar ha gått bra för de flesta under resans gång.
Men självklart – ju fler dagar som går av fylla och fest desto mer händer.
Under vår sista dag i Ayia Napa började fler historier komma fram om folk som skadat sig. Någons kompis hade brutit benet, några andra visste om folk som hade blivit alkoholförgiftade och hamnat på sjukhus, en annan hade hört att någon hade blivit nedslagen, men nu mådde bra.
Det händer såklart mycket under såna här omständigheter.
Som svenska Lotta som jobbar i en hotellreception på Cypern säger:
– Ibland känns det som att ungdomarna tänker “allt jag inte får göra hemma gör jag på semestern”. En del hotellrum kan vara helt förstörda när städningen kommer. Jag tror inte att de skulle bete sig så hemma. Men alkoholen spelar säkert in också.
Men när jag och Lisa är klara med vår arbetsvecka i Ayia Napa är vi mest av allt tagna av hur många underbara, roliga, och kloka studenter vi har träffat på under resan. Vi tackar er alla för att ni varit så härliga och vågat bjuda på er själva.
Det har varit en nöje att få dokumentera er studentresa – och vi tar med oss orden vi fick höra från några studenter:
– Det har varit jättekul att få läsa om vad alla gör – det här har varit som en dagbok för oss.
Missade du när vi var i Ayia Napa?
Här kan du läsa ikapp allt från veckan:
SUPERLIVE: Allt från galna festandet i Ayia Napa