Kustbevakningens generaldirektör om personalbristen: ”Allvarligt”

I sin årsrapport berättar Kustbevakningen – med närmaste station i Vänersborg – om stor personalbrist.

Stora miljonunderskott väntas dessutom när fartyg ska renoveras om inte regeringen ger mer pengar.

– Läget är allvarligt, säger Kustbevakningens generaldirektör Therese Mattsson, som bor utanför Karlstad.

Kustbevakningen har seglat upp som en nyckelspelare när Sveriges totalförsvar nu rustas. Vid ett nödläge ska den civila myndigheten kunna utrymma öar, transportera sjuka och förnödenheter.

Mitt i centrum står deras generaldirektör Therese Mattsson, 64, som bor i Östra Fågelvik utanför Karlstad.

Denna dag ska hon besöka marinchefen i Göteborg och när NWT når henne i bilen någonstans på västkusten är mobiltäckningen tidvis dålig och samtalet bryts två gånger.

– Täckningen är inte alltid så bra när man är bortanför allfarvägen, konstaterar Therese Mattsson när hon ska berätta om myndighetens utmaningar framöver.

Som hur de ska hinna med sina uppdrag i totalförsvaret vid ett nödläge.

– Det är en jätteutmaning eftersom vi redan i dag har svårt att räcka till.

Hastiga sjukdomsfall kan hindra patrullering

I sin årsrapport och sitt budgetunderlag berättar Kustbevakningen om stor personalbrist.

Under 39 procent av fjolårets dygn klarade de inte att upprätthålla sin miljöberedskap – ett av grunduppdragen. Det handlar om att hela tiden ha ett visst antal fartyg ute till sjöss för att kunna agera vid ett eventuellt utsläpp.

11 procent av fartygen hade inte heller fulltalig besättning, vilket gjorde att de inte kunde vara ute dygnet runt och inte hade personal att borda fiskefartyg med ribbåt.

Dykberedskapen, att alltid ha minst sex dykare tillgängliga på två orter, uppnåddes i fjol till 64 procent.

”En låg miljöberedskap till sjöss innebär även försämrade möjligheter att utföra övriga uppdrag inom brottsbekämpning och kontroll- och tillsynsverksamheten”, skriver Kustbevakningen i budgetunderlaget.

– Fartygen har en så slimmad bemanning att blir någon hastigt sjuk kan de vara för få för att fartyget ska kunna lämna kaj. Nu utbildar vi fler dykare. Men vi behöver mer personal så att vi kan ha fartygen ute till sjöss fler timmar än i dag, säger Therese Mattsson.

Ett annat exempel på vad de inte mäktar med är att i högre grad kontrollera farligt gods som lastas och lossas i hamnar. I fjol gjorde de 1 637 kontroller i landet, varav 699 uppvisade brister. Det är över 40 procent.

– Uppenbarligen finns det ett stort mörkertal. Vi försöker ha vissa veckor med exempelvis fiskerikontroller och vissa veckor gör vi en annan typ av kontroll, men det är svårt att räcka till för att göra allt hela tiden.

”Rysslands krig påverkar oss”

Kustbevakningen har också en gränsövervakande uppgift och sedan Rysslands krig i Ukraina råder skärpt beredskap på Östersjön. Vid sabotagen mot Nord Stream-ledningarna bevakade myndighetens fartyg och flygplan gasläckorna och såg till att inga fartyg kom för nära.

– Rysslands krig påverkar oss indirekt. Vi har sänkt vår tröskel för när vi rapporterar in incidenter eller ser ovanligheter och är mer uppmärksamma om något avviker från standardbilden, säger Therese Mattsson.

För några veckor sedan samövade Kustbevakningen med marinen under Aurora 23, den största militärövningen i Sverige sedan 1989. På väst- och ostkusten nödbogserade de fartyg, körde trupptransporter, förnödenheter och hade dyk-och stabsövningar. Går Sverige med i Nato kan det även bli att stödja Nato-fartyg.

– När det händer något allvarligt så måste Sveriges alla resurser komma samman. Det handlar om att lära sig samarbeta och vi har olika uttryck för saker som vi måste lära oss. Så småningom kommer vi väl alla att övergå till Nato-standard för olika uttryck.

Kustbevakningen varnar för underskott

Myndigheten har sedan i fjol fått ökade anslag – och hoppas kunna anställa 150 nya medarbetare mellan 2022 och 2024. I dag är de cirka 814 årsarbetare.

Men det räcker inte.

Enligt deras prognos från i februari kan det bli ett minusresultat på 44 miljoner i år och i värsta fall ett underskott på 284, 528 och 514 miljoner för 2024, 2025 och 2026 om inte mer pengar skjuts till. Den främsta orsaken är att fartyg behöver renoveras. Nya övervakningsfartyg ska även byggas för att ersätta en äldre modell.

Till regeringens höstbudget har de begärt ökade anslag på 279 miljoner 2024, 523 miljoner 2025 och 509 miljoner 2026.

– Innevarande år känner vi att vi kommer klara av. Det svåra är framöver. Det handlar om stora fartyg som ska in på långa varvsvistelser. Läget är allvarligt. Vi är en av myndigheterna som regeringen satsar på när det gäller totalförsvaret så vi hoppas att den satsningen fortsätter. Om vi inte får råd att lägga in de stora fartygen på varv så riskerar vi att de kanske inte fungerar, säger Therese Mattsson.

– Jag förstår att regeringen måste få pengarna att räcka till väldigt mycket, men min uppgift är att berätta vad det kostar så att man inte tror att vi har möjlighet att göra mycket mer än vad vi kan. Det gäller att vara realistisk.

Läs mer: