FBK:s önskan till SHL inför utvärderingen: ”Det är det första vi behöver enas om”

Innan Färjestad ger sin syn på hur kvalsystemet i SHL ska se ut, och som följd tycker till om hur stor ligan ska vara, behöver ligan enas om en värderingsmatris.

– Så att det inte blir känslostyrt eller tabellägesstyrt, utan att besluten sker på en saklig grund, säger Färjestads vd Stefan Larsson.

På torsdagen berättade Hockeynews att SHL:s kvalsystem ska utvärderas, och att det i sin tur kan komma att följas av frågor om hur stor ligan ska vara i framtiden.

I artikeln intervjuas SHL:s ordförande Roger Ekström, som berättar om det arbete som ligger framför ligan.

– Formellt sett är det så i avtalet mellan SHL, Hockeyallsvenskan och SIF är vi överens om att efter kommande säsong, det vill säga från och med våren 2024, så ska vi utvärdera det system vi är inne i nu, säger han till sajten.

Han fortsätter:

– Det som ska utvärderas är kvalsystemet. Inget annat. Men det är klart, börjar du prata om det, då kommer det här också: Ska det vara 14 klubbar? Borde det inte vara tolv? Eller 18? Eller 16? Eller 20? Wow, vänta nu…

Enligt Hockeynews uppgifter finns det SHL-klubbar som vill utöka ligan, men det finns också de som vill ha kvar antalet lag så som det ser ut idag – och så finns det klubbar som vill banta ned antalet lag.

”Många frågor”

Färjestad har ingen uttalad åsikt om ligans storlek.

– Den frågan har vi inte haft på bordet, säger klubbens vd Stefan Larsson. Och innan vi haft den på bordet har vi egentligen inget statement i det. Det vi sagt i SHL-möten och annat från vår sida, är det borde tas fram en värderingsmatris som beaktar alla delar – och att det är om en sådan det ska beslutas först.

Larsson fortsätter:

– Var är det för saker som ska värderas innan man tycker hur många lag det ska vara? Det är det första vi behöver enas om, så att det inte är en godtycklighet i det, så att det inte blir känslostyrt eller tabellägesstyrt, utan att besluten sker på en saklig grund som tar hänsyn till det sportsliga, till svensk hockeys underliggande system, till ekonomi, attraktivitet – ja, till alla delar. Man bör enas om en värderingsmatris först.

Frågan är oerhört komplex, menar Larsson.

– Vi behöver ha ett hållbart hockeysystem från division tre, två, och ett och Hockeyallsvenskan, utökar man antalet lag i SHL dränerar man något annat, trycker man ihop det får man en annan konsekvens. Det finns så många frågor att titta på. När vi i Färjestad väl tycker i den frågan, ska vi tycka från ett underlag som är värderat och inte från en uppfattning vi har för vårt eget välbefinnande.

Hur ser ni på det kvalupplägg som är idag, där de två sämst placerade lagen i SHL möts i en kvalfinal och där det förlorande laget åker ur?

– Kvalsystemet vi har idag, har vi knappt fått provköra i ”riktiga” säsonger egentligen. Pandemin stoppade slutspelet första året och de lag som låg sist blev räddade då med andan i halsen. På samma sätt nekades vinnarna i allsvenskan möjligheten att gå upp. Sedan systemet infördes har HV71, sen Djurgården och nu Brynäs åkt ur och i andra ändan har vi välkomnat lag upp och andra har varit kvar. Det finns massor av plus och minus att ta hänsyn till i ekvationen.

Han fortsätter:

– Det vi kan tycka är att tidigare hade vi en kvalmekanism som var väl fungerande i den mening att den som var sportsligt starkast – som vi tycker att man ytterst ska tävla om – faktiskt spelar i SHL och det fanns möjlighet i ett kvalspel att ha två platser för att gå upp. Tittar man på hur det såg ut innan systemet gjordes om, gick i snitt ett lag från Hockeyallsvenskan upp och ett från SHL degraderades. Jag kan tycka att den mekanismen var väl fungerande.

Ingen ändrad åsikt

Larsson är inte så säker på om det blivit bättre med kvalmodellen som finns idag, och som nu ska utvärderas.

– Nej, det tycker vi nog inte om man tittar på det från den utgångspunkten. Sen vilka lag som åker ur lägger vi ingen värdering i, det är en sportslig fråga. Spelar du bra är du kvar, annars åker du ur. Det var det oaktat mekanismen som var då och nu, säger Larsson och fortsätter:

– Vi har inte haft den här frågan på bordet för diskussion i någon djupare mening, vi har ingen ”beredd” uppfattning, utan det är mer en personlig reflektion att man inte har åstadkommit något som i den här avsikten är bättre. Det är i så fall lika eller möjligen något sämre. Det var vårt förhållningssätt och inlaga till den serieutredning som gjordes då också.

Hur involverade är ni i Färjestad i utvärderingen som ska göras nästa år?